Minnesanteckningar från Fritidshemsdialog 2016-11-17

tagul-fritids

Rastaktivist Gustav Sundh – vi lyssnar på en streamad föreläsning: http://www.lararkanalen.se/strukturerad-rastverksamhet

Rasten kan vara ett svårt tillfälle för många elever. Lärarna upplever att det är ”ett nödvändigt ont” som gärna någon annan får ta hand om. Det gäller att hitta ett sätt som kan fungera på den egna skolan för rasten.

  • Vad tycker barnen? Hur kan vi möta deras önskemål – hur kan vi skapa förutsättningar för alla barn – en rast som har ett sammanhang för alla elever.
  • Vad tycker pedagogerna? Inte alltid så positivt, ”offentlig-toalett-principen”. Fort in och fort ut. Gärna någon annan som får ta ansvar för rasten.

Att börja med en utvärdering av nuläget för att göra en analys – vad ser vi, titta på hur det ser ut på rasterna, var är barnen, vad gör de? För att in nästa steg komma fram till; vad vill vi ha, vad skulle vi kunna erbjuda? Hur skulle våra raster kunna se ut? Man kan fråga lärarna vad de tycker och tänker, men också beskriva vad som är fritidshemmets uppdrag. Att som fritidspedagog leda lärarna i det här jobbet – att våga ta plats och leda kollegor. Utifrån detta bygga en plan för verksamheten. Så här kan vi göra – det här blir konsekvenserna för skolan – både de positiva och de negativa. Utforma en lathund för vad som gäller på vår skola vad det gäller rasten, exempelvis så här:

sa-har-vill-vi-ha-det-pa-rastenrastregler

 

Men man kan också tänka såhär kring reglerna på en skolgård:

rast

I rastboden har man ordning och reda, bara några få personer har tillgång till nycklar dit – Gustav har Idrottslärarna, slöjdläraren och vaktmästaren med sig i detta och de hjälper varandra – det behövs för att det ska fungera.

Att som spana på det som händer på rasten; Allt händer i 3-veckors cykler menar Gustav.

treveckorscykeln

Rastaktivisterna – lekens bästa vän! En FB-grupp man kan gå med i. Det finns många lekar som tränar de förmågor som finns i skolans kursplaner – förutom att leva upp till det som står i kapitel 4, Fritidshemmet i Lgr 11.

Att förändra strukturer och normer är viktigt. Här är dokumentationen viktig för att synliggöra det man gör och hur det förändras. Att jobba med förebilder för att förändra invanda normer och strukturer. Fronta det som syns – för att locka och utmana alla att pröva och testa allt!

En sandslottstävling skapar samtal – samtal som kan utveckla språket och samtal som kan bidra till demokratiska processer. T ex kan man skapa regelmatriser tillsammans med elevrådet. Man kan skapa fairplay regler för sin skola –

Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling – här har fritids en viktig roll för att hitta alla elever – främja och förebygga.

Framgångskriterier:

  • Man ska förstå snabbt vad det hela går ut på.
  • Korta pass, lätt kunna hoppa in
  • Utmaning på gruppnivå
  • Fairplaytävlingar – man får +poäng när man gör något bra istället för poängavdrag.
  • För alla ungar
  • Pröva en eller två gånger – men inte längre om det inte funkar
  • Fånga dagssländor
  • Tre-veckorscykler
  • Rastboden – en plats för alla, julklapp till eleverna i f-klass – då får de börja vara i boden.
  • ”ödeskort” – eleverna får dra ett kort och låta slumpen avgöra.
  • Varvaneruppdrag – nått man kan ha när barnen börjar bli lite trötta och det är dags att gå hem.
  • Guldkortskandidat – då jobbar man ett helt år med att ta ansvar för rastverksamheten. De har det inlagt i sina scheman så att de vet vad som gäller. De stöttar också upp de yngre eleverna som har rastbodsverksamhet, åk 2 här. Har man guldkort får man låna rätt fritt i boden. Känna sig utvald, behövd, extra viktig. Ha positiva förväntningar på sig. Få stor frihet. Intervjuar eleverna som vill bli guldkortskandidater. Får sköta beställningar, har bodenråd med ftp, kan dra in kort från elever som inte sköter sig – den vuxne följer upp. Får varm choklad ibland och får sitt guldkort på skolavslutningen.
  • Långsiktigt schema – så att alla elever vet och de vuxna.

Det tar tid att förändra – måste tänka långsiktigt och våga prova. Visa potentiella vinster för skolledningen. Visa på vinsten för elevernas lärande. Våga misslyckas och prova. Att använda sin fantasi och eleverna. Eleverna är en enorm kraft. Nätet är en källa till mycket kunskap.

Samtal i grupper kring:

  • Reflektion kring filmen
  • Mål i fritidshemmet – kan vi använda de långsiktiga fritidshemsmålen i syftestexten som mål för vår verksamhet? Kan vi göra dem utvärderingsbara? Skulle de gagna fritidshemmets kvalitet?

Gruppsamtalen:

Reflektioner kring filmen:

Filmen bidrog till att det diskuterades tips och idéer kring rastverksamheten och dess betydelse för barnens hela dag. Hur mycket bättre blir klassrumssituationen när barnen inte kommer in med konflikter som måste redas ut?

Så här ser det ut hos oss:

Måste finnas förutsättningar för detta arbete. Någon behöver vara rastansvarig och driva arbetet, inte var kopplad till klass menar Skogshaga. Samma vuxna ute på rasterna, kan prata ihop sig, se mönster. Blackstad- rastaktiviteter. Marieborg-två som ansvarar för aktiviteter, låg och mellan. Har även aktiviteter inne i gympasalen, tex turneringar. Rastbodar öppna. På vintern finns mysis med inneaktiviteter. Åbyäng – rastbodar, finns aktiviteter på lunchrasterna. Samma gäng som alltid ute timmes lunchrast. Näktergalen-inspirerats av Skogshaga. Finns en rastbod och schema för rastaktiviteterna. Näktergalen tipsar Åbyäng om ”kioskbänk” till låneboden. Ljungberga-resurserna ligger i klasserna. Vill utveckla. Brevik-bodar med dåligt system, rastlekar 9.30, ansvarig för Fågelbäret-ingen ansvarig för rastaktiviteter, all personal ute på rast enligt schema. Svårt med material, har eget i klassrummen istället eftersom det försvann.

Vad tar vi med oss?

Olika kultur på skolorna, process att förändra. Miljön påverkar vad man kan göra.

Resurser har viss betydelse, men också att man är fast i tankemönster.

Behöver fundera över vilken målbild man vill ha- utifrån detta se vad man kan göra. Vad har personalen på hela skolan för syn på barnens raster? Kan olika vuxna ha olika roller på rasten?

Rasteverksamheten kräver tillgång på material och det känns inte alltid att det får prioritet.

Vad gör barnen på rasterna? Skogshaga har ett aktivitetsschema i tvåveckorsintervaller.

Rastaktiviteter annonseras på flera skolor så att all personal kan informera barnen innan de går ut på rast om vilka möjligheter som finns. Det blir färre konflikter i klassrummet om vi har en bra rastverksamhet!! Ska det heta rastvärd istället för rastvakt? Rastkul… kan vara namnet på ett speciellt område på skolgården där det finns en alldeles särskild aktivitet. Fotbollsplanen som visades på filmen redovisade som konfliktfyllt område. Hur är det på våra skolor och vad ska vi göra åt det i så fall! Hur kan vi engagera äldre barn i rastverksamheten? Vi kan besöka t ex Skogshaga som jobbat med detta i flera år och lära av dem.

Utmaningar:

  • Skolgårdens utformning.
  • Svårt med lånekort, tappas bort

Framgångsfaktorer:

  • Aktivitetskort
  • Bilder sakerna i boden
  • Aktiva elever, som hjälper till och tar ansvar.
  • Variation i aktiviteterna, inte bara lekar
  • Flytande lekar där man kan hoppa in/ut.
  • Att använda barnens/elevernas idéer i verksamheten. T ex ”flip” istället för att förbjuda att hämta vatten på toa kan man utveckla en aktivitet utifrån detta.

Mål med verksamheten på fritids:

Fritidshemmets syfte måste diskuteras gemensamt på respektive skola.

  • Hur ser vi på vårt uppdrag?
  • Fritidshemmet och skolan ska samverka, men kanske inte helt på skolans villkor? Utgångspunkten ska vara barens villkor eller barnens bästa.
  • Hur skulle det se ut om vi hade fritidsverksamhet hela dagen och att elever istället kommer till oss när det finns behov, istället för att vi som personal finns med i klassrummet. Väva in det dagliga arbetet i SKA-hjulet
  • Utveckla bristområden, en sak i taget.
  • Börja arbeta systematiskt. Planera, dokumentera och utvärdera.
  • Hitta arbetsformer som sker i stunden, inte kräver mycket tid.
  • Viktigt att få med eleverna i jobbet.
  • Fånga in de nyanlända i detta
  • Fånga in ”korridorsvandrarna”
  • Trygghet för barn som har svårt att hitta något att göra på rasten.

Mål utifrån syftestexterna:

  • Formuleras lokalt utifrån behov, intressen i verksamheten.
  • Viktigt att bygga på förmågorna som eleverna ska utveckla
  • Vi vill prata mer om dessa när vi ses nästa gång för att tänka tillsammans. Vi vill gärna sitta i mindre grupper då.

Tack för goda samtal, vi ses den 27 april på Ludvigsborgsskolan. Välkomna då!