Minnesanteckningar från förskoleklassdialog 17 november 2015

Minnesanteckningar från förskoleklass 2015-11-17

Lärande lek som arbetsmetod sammanfattning av programmet.

http://www.ur.se/Produkter/189759-Lararrummet-Larande-lek-i-forskoleklass

Kort sammanfattning av radioprogrammet: Målet med lärande lek som arbetsmetod: Att barnen ska få lust att lära/bibehålla den lust de har när de börjar. Att möjliggöra för eleverna att tro på sin egen förmåga. Ett öppet klassrumsklimat, en stor vänlighet upplever besökare. Det kan bero på att barnen upplever att de blir sedda och att lärandet sker tillsammans vuxna och barn. Barnens självförtroende växer och som kunskapande individer.

Till skillnad från förskolan har man en åldershomogen grupp, då kan man organisera det på ett lite annorlunda sätt. Det förstärkta uppdraget i förskolan blir som en naturlig fortsättning genom lärande lek. Lekens tydliga roll i förskoleklassens uppdrag.

Nyfikna frågor – eleverna som utgångspunkt – inflytande och delaktighet – utvecklar lärandet utifrån leken. Stödmaterialet lyfter fram vuxen-/lärarinitierad eller elevinitierad lek – hur fungerar det hos oss? Att se leken som en arena att exempelvis träna att prata inför en grupp.  De arbetar med aktivitetsskyltar lägenhet, frukt, lego, play-dough, affären, resebyrån som barnen sedan får välja ifrån.

Stannar längre i varje lek. Text vill förmedla ett budskap – kommunikation – text i ett meningsfullt sammanhang istället för alfabetet. Barn som inte vill skriva – de vill leka, leka, leka – hitta vägen till barnens lust att vilja som att exempelvis skriva en fotbollssaga.

Fritt men det fungerar på grund av den tydliga strukturen. Lärsituationer är det som förskollärarna tittar på för att – en tittar på att det fungerar med den stora gruppen och en jobbar med lite färre barn utifrån det man ser i leken som pedagog. Skapar friutrymme för arbete i mindre grupper.

Utmaningen är att det skiljer sig från övriga skolvärlden med långa lekstunder, att man inte vill bryta för raster för att undvika att störa gruppens lek. Vid inskolningen behöver f-klassen få jobba i lugn och ro, då blir de inte riktigt en del i skolan. När barnen har kommit en bit i inskolningen så skapas förutsättningar för att arbeta tillsammans med skolan på ett annat sätt.

Föräldrarna behöver få reda på hur vi arbetar i förskoleklass – en typ av undervisning så att man förstår hur uppdraget ser ut menar man.

Så här arbetar vi för att utveckla förmågorna i syftestexten genom leken?

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund,
  • kommunicera med hjälp tal, skrift samt andra språkliga och estetiska uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Ur förslaget till nytt kapitel för förskoleklass september 2915, Lgr 11

Från gruppsamtalen:

Leken är viktig för oss i våra verksamheter och det kan vara klokt att samtala om begreppet lek. Vad betyder det för oss vuxna och vad betyder det för barnen? Kan det vara så att lek för eleverna innebär att det är fri lek – lek som initieras av barnen och det vi vuxna tänker på som lek inte är detsamma? Vad händer om vi inte kallar det vi kallar ”fri lek” idag just ”fri lek” utan istället ”eget val”?

Lokalernas beskaffenhet och elevgruppens sammansättning är viktiga aspekter. Vi har olika förutsättningar och lika behöver inte vara rättvist. Vi måste utgå från den barngrupp vi har och de lokaler vi har för att skapa bästa möjliga förutsättningar, genom organisation i både stort och smått för våra elever.

Att ta tillvara elevernas intressen och nyfikenhet är viktigt. Det är något som ibland faller bort när man planerar undervisningen. Det var lättare i åldersheterogena grupper tycker några. En ny typ av barngrupp skapar nya förutsättningar för planering av undervisning, det kan vara så att vissa saker faller bort omedvetet.

Raster stör ibland leken. Kanske borde man fundera på att inte ingå i skolans sammanhang vad det gäller raster? Kanske behöver det se olika ut på olika skolor beroende på storlek och plats?

Att mötas en torsdag em 14.30 tillsammans med rektorerna för att samtala om förskoleklassen.

…pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling 

 

    • Att använda laborativt material och material som inte är förutsägbart. Uppmuntra eleverna att göra egna ritningar, rita av och jämföra, detta skapar samtal. Vikten av att vara lyhörd och våga prova – vikten av att förmedla detta till eleverna. Att lära i ett sammanhang är viktigt och att väcka elevernas nyfikenhet. Vi behöver uppmuntra eleverna att tala inför grupper och beskriva och berätta om olika saker.

…skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund,  

 

  • Vi vuxna är förebilder och det är viktigt att vi intresserar oss för vad eleverna gör. Barnens lekidéer är centrala i arbetet. Vi behöver lyssna på dem och uppmuntra till ömsesidig respekt och undervisa i turtagande. Att som vuxen verkligen vara med i leken, delaktig och ibland vara ett ”hjälpjag”. Närvarande pedagoger med stor erfarenhet finns i vår organisation och det är viktigt att vi som pedagoger är lyhörda för elevernas tankar och behov. Som pedagog kan man genom sociogram få veta mer om vad som fungerar och vad som behöver vara nästa steg. Viktigt i sammanhanget är också barngruppens storlek och lärmiljöns betydelse är central.

…kommunicera med hjälp tal, skrift samt andra språkliga och estetiska uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, 

 

    • Att som pedagog vara med i leken, t ex Vilka bor i den här buren? Vad säljer ni i den här affären? Som vuxna måste vi vara aktiva i leken och visa/vara förebilder. Elever med särskilda behov behöver struktur, vikten av att skapa struktur som ger alla möjlighet att lyckas. Att på ett naturligt sätt väva in tal och skrift i det man arbetar med i förskoleklass, t ex berätta om ett föremål eller göra en inbjudan. Läslyftet har gett oss som pedagoger nya verktyg i arbetet med text, tal och skrift och det är viktigt att vi tar med oss elevernas tankar i arbetet när vi planerar arbetsområden.

…utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

 

  • Att fånga upp eleverna. T ex arbete med affär. Vad finns i affären? Hur gör man i affären? Skapa samtal om sådant man upptäcker i leken. Att utnyttja de äldre eleverna i arbetet för att inspirera de yngre. Vikten av att vistas i olika miljöer stimulerar till lärande och det är viktigt att vi ”tar med oss dessa miljöer hem” så att vi kan återvända till dem i leken.

Tack för spännande och intressanta samtal.

Ewa