Minnesanteckningar från dialogmöte i förskoleklass 2016-06-02

Var är vi och vart är vi på väg?

Regeringsuppdraget och det nu beslutade kapitlet i läroplanen, kapitel 3 ligger till grund för våra samtal.

Förskoleklass får nu ett eget läroplanskapitel där syfte och centralt innehåll kopplas till vårt uppdrag. Ett uppdrag som förtydligas och som gör att vi går från en relativt fri tolkning till ett ska då läroplanen är en förordning.

Kapitlet är ännu inte publicerat utan kommer att läggas ut på Skolverkets hemsida så snart det är klart. Staten har dock aviserat att man har gått på Skolverkets förslag och vi tänker att det kommer att likna förslaget i mångt och mycket.

Syftestexten tydliggör undervisningens ansvar för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som anges. Den sammanfattas med en text som behandlar vilka förmågor eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Det centrala innehållet anger vilket innehåll som ska behandlas i undervisningen över tid.

Det är viktigt att vi läser kapitel 1 och 2 kopplat till kapitel 3. De mål som finns i andra kapitlet gäller också för förskoleklass i tillämpliga delar. Viktigt att tänka på är också att Skollagens skrivning gäller i förskoleklass också, även om det inte skrivs fram så tydligt. Undervisningen som målstyrd process lyfts också fram i och med det nya kapitlet.

Gruppvisa samtal med kapitel 1, 2 & 3 i fokus:

Alla har läst förslaget och vi har jobbat med det vid flera tillfällen. Bekräftar och synliggör det vi gör redan idag. Att få med allt under ett läsår kan ske genom tematiskt arbetssätt, något som också lyfts i läroplanen. Mattelyftet har skapat en större medvetenhet och lagt ett större vikt vid de förmågorna för de som gått det.

Några har gått läslyftet och andra har deltagit i mattelyftet, båda dessa lyft har varit värdefulla. Några skulle vilja gå lyften och tänker att det skulle utveckla verksamheten. De som gått lyft mot förskoleklass är väldigt nöjda. Det kollegiala lärandet och samverkan med andra stadier är väldigt givande. Man lär så mycket av varandra genom detta och får en ökad förståelse för de olika stadierna och vad undervisningen behandlar där.

Dokumentation är centralt och pedagogisk dokumentation kan vara ett verktyg för detta också i förskoleklass. Både i samtal med barnen men också för att utveckla verksamheten.

Bedömningsstöd och kunskapskrav för åk 1 är viktigt att ha med sig som pedagog i förskoleklassen så att man har ett fokus på vart man är på väg.

Kompetens för livet. Lust att lära, rätt att lyckas. Saker som förskoleklass jobbar mycket med. Leken är viktig och något som vi vill utveckla. Turtagning, lärandet genom lek och syftet med det vi gör. Att det är viktigt att tydliggöra för barnen vart vi är på väg – målet med koppling till kapitel 3.

Samverkan är en utmaning både då de flesta av oss får nya barngrupper varje år, men också då vi har olika planeringstid i våra avtal. Det är också en utmaning att få till en tydlig planering till hösten då alla medarbetare ännu inte är anställda. Gemensamma träffar för förskoleklass är viktigt och det nya kapitlet skapar en tydlighet för uppdraget. Den röda tråden både mot förskolan – skolan och fritidshemmet – samverkan blir en utmaning men också en möjlighet.

Det är inte en ny årskurs 1 utan det är en förskoleklass. Man får inte ”matrisifiera” förskoleklassen utan utgå från vad eleverna är nyfikna på. Förmågor som är viktigt att utveckla i förskoleklass är att: samarbeta, lyssna på andra, koncentrera sig, följa instruktioner och tro på sin förmåga att lära.

Förskoleklassen är en viktig del i vårt utbildningssystem och har alla förutsättningar att bli en bro mellan förskola och skola.