Modersmål och flerspråkighet i förskolan

Alla pedagogers korta reflektioner utifrån föreläsningen
Alla pedagogers korta reflektioner utifrån föreläsningen

Modersmålet är en tillgång och grunden för en positiv identitetsutveckling men också viktigt för att utveckla ett andraspråk. Forskning visar att förstaspråket stärker inlärningen av andraspråket om de utvecklas parallellt. Därför har förskolan en viktig roll att uppmuntra familjen att använda förstaspråket under barnets mest aktiva inlärningsperiod. Modersmålet är förstås även viktigt för barnets sociala relationer till föräldrar, syskon, släkt och vänner. Vi vet att våra förskolebarn behöver många tillfällen varje dag till att tala, lyssna och lära tillsammans för att klara sig bra i livet. Både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt, uppmuntrar, stödjer, och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. Arbetet med att stödja barns språkutveckling är en pedagogisk fråga för förskolan. Flerspråkig personal och lärare i modersmål utgör ett viktigt stöd för både personal och barn. Viktiga faktorer i arbetet med flerspråkighet är personalens förhållningssätt och kunskaper om hur man medverkar till att barn med flera språk får möjlighet att utveckla alla sina språk. Barnens förutsättningar att utveckla allas sina språk påverkas i hög grad av attityder de möter och vilken språklig stimulans de får. Ett förhållningssätt som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och vilja att ta reda på mer om barnets språk påverkar barnens möjligheter att utveckla sina språk. I arbetet med barn som har annat modersmål än svenska krävs en medvetenhet om barnens språkliga bakgrund.

Nedan följer en kort berättelse som är hämtad från en blogg där en förskoleförälder som även är lärare i kommunen beskriver sitt barns lärande:

Shukran mamma! sa min fyraåring en kväll efter middagen. Förra året öppnade en flyktingförläggning nära min sons förskola. Många barn därifrån har sedan under året börjat på förskolan. Jag kan mycket väl föreställa mig att det är en minst sagt svår och komplex uppgift att möta småbarn som varken talar eller förstår språket och få dem att känna trygghet och tillit. Det verkar dock som om pedagogerna på denna förskola  klarar denna uppgift mycket väl, samtidigt som de har alla barns bästa och hela uppdraget i fokus. Under året har jag fått små uppdateringar då och då av min son. Han har bland annat berättat: ”De barn som inte kan svenska får lyssna på sagor på sitt språk.” ”Det är krig i deras land, så nu behöver de bo här. Vi ska hjälpa dem.” ”När de pratar sitt språk, så lyssnar jag ibland. Och om det verkar intressant så härmar jag.” ”Den där flickan är ledsen för att hon saknar sin mamma. Hon kan inte säga det, men jag ser det.” ”Jag har lärt mig ‘Marhaba’! Det betyder ‘Hej’!


En härlig vardagsberättelse från arbetet på Gunnebos förskola!(klicka på länken om du vill läsa hela inlägget Sara Perssons blogg)

Vid Skolinspektionens tillsyn 2014 konstaterades att förskolan behöver utveckla  sitt arbete med flerspråkighet och modersmål i förskolan. Med anledning av detta startades olika arbetsgrupper upp. En grupp bestående av samordnaren för modersmål, förskolechefer, förskollärare och modersmålslärare har samtalat kring betydelsen av att modersmålslärarna arbetar tillsammans med barnen i barngruppen exempelvis kring det tema/projekt som förskolan arbetar med, integrerat i verksamheten.

Alla förskolechefer har tillsammans arbetat med att samla in bilder av hur det syns på våra förskolor att vi arbetar med flerspråkighet. Dokumentationen visade att flerspråkighet i förskolan främst synliggörs via det talade och skrivna språket. Vad kan flerspråklighet mera vara?

Mot ovanstående bakgrund utformades en utbildningsdag (13/10) där ljuset riktades mot flerspråkligheten med fokus på estetiska uttryckssätt, språk som förbinder oss med varandra oavsett vilket språk vi talar. Föreläsningen lyfte också fram ett normkritiskt arbete. För att fördjupa och följa upp föreläsningen finns ett frågebatteri framtaget. Du kommer dit via länken nedan.

Frågeställningar utifrån föresläsningen

 

Alla pedagogers korta reflektioner utifrån föreläsningen
Alla pedagogers korta reflektioner utifrån föreläsningen, storleken på texten visar de mest frekventa orden.

IMG_0246[1]

Bilder från föreläsningen
Bilder från föreläsningen, hur målar man ord som, tillsammans, delaktighet, samarbete, kommunikation?

Den 14/3-2016 planerar vi för ytterligare en utbildningsdag kring flerspråkighet och interkulturellt arbete. Nedanstående finns några punkter som föreläsning kommer att ta sin utgångspunkt i. Föreläsare är Susanna Anderstaf, adjunkt vid högskolan för lärande och  kommunikation, Jönköping. Utbildningen äger rum i gymnasiets aula kl.08.00-12.00 och anmälan sker via din förskolechef.

Inbjudan till utbildningsdagen den 14/3-2016

– vad krävs av oss för att olikheter ska bli en tillgång?

– så tillämpar vi forskningen om flerspråkighet i praktiken

– vad är specifikt för flerspråkiga barns utveckling och lärande?

– hur arbetar vi praktiskt utifrån ett interkulturellt förhållningssätt?

– hur påverkas vårt arbete av att stödja barns språk- och kunskapsutveckling av våra egna attityder?

– vad menas med ett normkritiskt tänkande?

– hur utmanar vi vår egen uppfattning om vad som är rätt och fel?

Susanna inspirerade utmanade oss på många olika sätt. Föreläsningens fokus var förstås flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt och var ett ytterligare led i att komma vidare med vårt gemensamma utvecklingsområde, att skapa ännu bättre förutsättningar för våra asylsökande och nyanlända barn.  Utbildningsdagen syftade till att öka pedagogernas insikter och skapa en samsyn i hur alla tillsammans kan ge barnen möjligheter att utveckla alla sina språk och sin kulturella identitet.

Susanna menar att det handlar om att bygga broar mellan kulturer och människor och att i alla möten möter du alltid först en människa.
– I mötet gör vi varandra, säger hon. Det är i mötet med andra människor vi utvecklas.

Nu fortsätter det viktiga arbetet med att varje förskolechef tillsammans med sina pedagoger arbetar vidare, utifrån föreläsningen med att utforma förskolans arbete kring flerspråkighet och modersmålsstöd i sina verksamheter. I detta utvecklingsarbete finns nedanstående material att använda sig av:

Presentation från Susanna Anderstafs föreläsning

Frågebatteri från Susanna Anderstafs föreläsning 160314

Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314

Nu finns en färdig plan som stöd mottagande av asylsökande och nyanlända barn i kommunens förskolor.

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan

Mål i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2017:

  • Fortsatt arbete med att skapa goda förutsättningar för asylsökande och nyanlända barn i förskolan.

 

Tips för att läsa mer:

Tema Modersmål – Skolverket

Appar som utvecklar barns modersmål

Nationellt centrum för svenska som andra språk

Skolverket, inspireras av hur andra förskolor arbetar

Följande länkar går till filmer som handlar om flerspråkighet i förskolan:

Länk till pedagogvarmland, flerspråkighet på Dirigentens förskola

UR Samtiden – Förskoledagarna 2013: ”Den flerspråkiga förskolan”

UR, Barnet och orden – om språk i förskolan