Dialogmöte i förskoleklass

Dialogmöte i förskoleklass, tema bedömningsstöd.

Info och tankar kring fortbildning:

Vi inleder med att prata om den konferens som Lärarfortbildning erbjuder nu i höst och som flera lärare i förskoleklass önskat att delta på.  Vi har tillsammans i rektorsgruppen beslutat att istället satsa på en utbildning i kommunen. Vi vill skapa en kollegial satsning där vi tar del av aktuell forskning och därigenom utvecklar vår verksamhet. Kontakt har tagits med Jönköping som erbjuder en utbildning på 15 hp som har ett innehåll som passar våra behov. Mer info kommer.

Modersmålsstöd:

Ann Nilsson, chef för modersmålsenheten berättar om modersmålsstöd i förskoleklass. Modersmålsstöd är inte undervisning i modersmålet utan ska fungera som ett stöd i det språkutvecklande arbetet. Modersmålsstöd behöver inte ges av en modersmålslärare utan ska enligt förarbetena till skollagen ske i den ordinarie undervisningen av den ordinarie personalen. Här kan man t ex ta stöd av modersmålslärarna eller använda modersmålslärare i verksamheten.

Kartläggningsmaterial i förskoleklass. Info och workshop

Alla får ta del av upptryckt material som blir obligatoriskt för huvudmannen att genomföra från och med ht 2019. Några i gruppen har prövat att använda materialet. Vi kommer att följa upp hur det fungerar i vår undervisning när vi ses den 29/11 för nästa förskoleklassdialog.

Hur gör vi med nyanlända och kartläggningsmaterialet i förskoleklass? Helen pratar med Ann Nilsson om hur vi kan tänka kring detta.

Flera lyfter svårigheten att genomföra kartläggningen i en ny grupp. Någon har testat och upplevde att det fungerade bra. Viktigt att vi under detta år funderar på hur det kan genomföras och dokumenteras. Också viktigt att återkoppla till Skolverket om de utmaningar som vi ser när vi prövar materialet. Se det som ett avcheckningsmaterial – inte något som vi jobbar igenom utan har som underlag för fortsatt undervisning i ett formativt syfte.

Samtal i grupper, samlade tankar:

Måste vi ha egna matriser – kanske kan man samla det lite lättare och inte i pappersform?  Måste vi följa tidsramen slaviskt? Hur fungerar tidsplanen? Hur identifierar  vi  eleverna som behöver utmanas? Viktigt att fånga in dem.

Vem gör vi kartläggningsmaterialet för? För elevernas del vi inte ha så bråttom utan mer över tid. Hur stora grupper ska man ha och hur skapar vi dessa grupper? Viktigt att skapa en struktur för jobbet.

Formativt syfte för att veta var eleverna befinner sig. Också viktigt för dokumentation. Att dela upp kartläggningen och använda den som en form av fördiagnos inför fortsatt jobb – formativ undervisning.

Pröva med några elever. Gediget jobb som kräver tid för både genomförande och gruppindelning. Är det en scanning som ska göras för att notera progression? Ett bra material och skönt att Skolverket har gett uppdraget som kommer från riksdagen. Ska OAS vara kvar? Det väljer man själv om man vill genomföra på sin skola i dialog med rektor och specialpedagog.

Mycket görs redan, bra att kunna ta bort en del saker för att ha ett gemensamt arbetssätt – en formativ bedömning som skapar en undervisning. Resultaten behöver följas upp på våren. Lyfter förskoleklassen som profession, kommer gynna likvärdigheten och verksamheten. Kommer bli en rutin när vi väl kommit igång med den.

Vi ses den 29/11 för att följa upp ovanstående och dela erfarenheter med varandra.