Dialogmöte fritidshem 2019-02-28

Dokumentera nuläget – Skolverkets modul Fritidshemmets undervisning.

Inför träffen har vi tagit del av Skolverkets text kring undervisning i fritidshemmet. Vi samtalar i områdesvisa grupper kring nuläget och kommer fram till att vi gör följande när vi startar upp fortbildningen:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/fritidshemmets-uppdrag—webbkurs

Här går man in och skapar ett konto vilket leder till att man får tillgång till allt material. Vi kommer sedan att träffas i området nästa gång vi har fritidshemsdialog. Rektorerna i respektive område bjuder in till detta.

1: Undervisning i fritidshemmet

Exempel på vad vi tycker är utmärkande för undervisningen i fritidshemmet:

  • Fånga upp elevers intresse
  • Utforma efter behov i gruppen (skapa grupper i gruppen), locka till att prova på.
  • ”Lekarbete” och rollekar, lek överhuvudtaget.
  • Undervisning sker hela tiden på fritidshemmet, situationsbundet, lärprocesser.
  • Behovsstyrt och situationsbundet.
  • Social kompetens
  • Närområdet och aktiviteter där
  • Inflytande från eleverna
  • Skapande Allt vi gör på fritids är undervisning. Allt har ett syfte. Allt är lärostunder. Det finns en pedagogisk tanke bakom. Mycket sker per automatik. Sker naturligt i varje stund.
  • Viktigt att vara förebild. Visa genom sitt sätt att vara.
  • Inte mätbara kunskaper på fritid på samma sätt. Mål – svårt att mäta.
  • Livslångt lärande, vardagskunskaper, social kompetens. ”Det man inte kan lära på KomVux”. Att bli en fungerande samhällsmedborgare.
  • När eleven frågar: Vad är klockan? Svarar man inte utan lär …
  • Motfråga – hur skulle du göra nu? Vad tror du?
  • Trivas med sig själv, bli en trygg person.
  • Spontant och improviserad undervisning och mindre planerad undervisning. Man försöker fånga stunden och bygga vidare på de tankar och idéer eleverna har. Ibland blir det längre spår.
  • Man undervisar på andra platser man går iväg mer från skolan.
  • Det kan vara allt från pyssel till att åka till ishallen.
  • Eleverna behöver mer fritt också då det är uppstyrt mer under dagarna. Detta brukar ofta vara uppstyrt även om det är elevstyrda aktiviteter.
  • Man får anpassa verksamheten mer då den inte är bestämd till vissa tider. Barnen kommer och går.
  • Flexibilitet är en ständigt närvarande faktor.
  • Sociala träningen i fokus.

2: Skapa miljö

Ge ett exempel på hur du och dina kollegor gör för att skapa en miljö som inbjuder till lek och lärande

  • Möjliggör/erbjuder material redskap för att skapa lek/lärande
  • Organiserar upp rummen så att det ska vara inbjudande
  • Lokalerna anpassas kontinuerligt utifrån barngruppens behov. Man utformar och ändrar hela tiden. Lokalerna är ju som de är men innehållet och hur man organiserar lokalerna ändras ju hela tiden.
  • Många av oss delar lokaler med skolan vilket ibland kan försvåra utformningen av lokalen.
  • Önskemål att man kan ha särskilda skåp med inbjudande spel aktiviteter för fritids.
  • Bygga upp miljöer så som café, affär, spa, ”leklådor” som ger möjlighet att förändra miljön.
  • AV-media
  • Man kan styra undervisningen genom att förbereda material för att locka barnen till lek/aktivitet inom det bestämda området.
  • Man ser till att det finns styrning i leken så att den sociala träningen sker under bra former.
  • Man skapar miljöer som lockar eleverna till att leka och samarbeta tillsammans och man tar tillvara på det eleverna intresserat sig för men styr upp det så att det blir mer organiserat.
  • Det får vara ett tillåtande klimat och anpassa lokalerna som inbjuder till lek.
  • Man kan bygga upp en miljö t ex. restaurangmiljö som sedan kan utvecklas till något helt annat och då gäller det att man är på tårna för elevernas utveckling i leken.
  • Man kan som pedagog också vara med i leken för att sedan dra sig ur när leken fungerar. Observera – reflektera och skapa utifrån behov.
  • Eleverna styr.
  • Leklådor.
  • Byta plats – byta aktivitet i rummen.
  • Plocka fram och plocka bort.
  • Skapa lekmiljö där man har en roll som man har kvar en längre stund. Få stöd i leken.

Hinder: att man delar lokal med andra/skolan.

  1. Utforskande arbetssätt

Ge exempel på hur du och dina kollegor kan främja ett utforskande arbetssätt.

  • Experimentgrupp
  • Förhållningssätt, fördjupande frågor
  • Aldrig ge eleverna färdiga lösningar
  • Presentera materialet
  • Vara lyhörd
  • Ta tillvara elevernas intressen.
  • Lockande miljöer som låter eleverna prova på eget och man kan utmana eleverna där man ställer frågor som ger utmaning i leken. Utvecklande frågor för progressionen.
  • Experimentera genom att eleverna själva får fritt använda det material som finns att tillgå.
  • Fantasin flödar fritt och det är eleverna själva som sätter gränserna för var det kan sluta.
  • Att inte ge färdiga svar. Ställa följdfrågor.
  • När man vill veta mer – Hur kan vi ta reda på mer? Finns det någon mer som vet? Ska vi se var vi kan ta reda på det? Kan vi söka tillsammans? Vem kan vi fråga? Kan du ta reda på och berätta för mig?
  • Att lyssna på vad eleverna kan – att få förklara för någon annan.
  • Ge eleverna ansvar – ha tilltro till deras förmåga att klara av uppgifter.
  • Få göra på riktigt.
  1. Ställa frågor

Ge exempel på frågor som du och dina kollegor ställer till eleverna för att utmana deras tankar.

  • Hur tänker du/ni nu?
  • Vad händer om du gör så här?
  • Hur tror du den känner sig?
  • Vad tycker du?
  • Vad vill ni göra?
  • Vad ska vi göra?
  • Kan vi tänka på fler/göra på fler sätt?
  • Hur tänkte du nu?
  • Vad händer om du gör så här?
  • Kan man göra på ett annat sätt?
  • Om du själv skulle kunna få välja hur skulle du vilja göra?
  • Hur vill du att det ska bli?
  • Hur tror du de andra tänker?
  • Hur skulle du känna?
  • Hur tänkte du då? Följdfrågor.
  • Hur kan vi ta reda på det? Kan vi se tillsammans? Hur tänkte du?
  • Har du någon plan för hur du ska göra? Fundera!
  • Kan du visa mig?
  • Träna eleverna att tänka själv… tänk efter.. vad tror du?
  • Ann Pihlgren: Ha ett antal filosofiska frågor i bakfickan. Ex Hur kommer det sig att…
  • Diskutera vid mellanmålet, frukosten.
  • Samtalsämnen att ha vid matbordet:
  • Den här gången gick jag jättelångt…
  • Jag var med om något märkligt…
  • Det här brukar jag hjälpa till med hemma…

5: Utveckla elevernas språk

  • Mellanmålet, samtal, fördjupande samtal, begrepp, situationsstyrt
  • Följa upp elevernas arbete på fritidstid
  • Prata mycket, stötta
  • Leken
  • Spel
  • Kroppsspråk
  • Samlingen
  • Läsa
  • Digitala läromedel
  • Man har skapande miljöer och hjälper eleverna att sätta ord på olika saker och händelser. Man kan snappa upp att eleverna inte förstår användningsområdet för vissa begrepp och hur de kan använda dem och hjälper dem med detta.
  • Man benämner saker med dess rätta begrepp.
  • Man utmanar eleverna att få förklara vad de är ute efter och vad de ska använda det till så att de får sätta ord på sin aktivitet.
  • Man ger eleverna nycklarna till begreppsvärlden genom att jobba tillsammans med eleverna.
  • Man ”tvingar” eleverna att sätta ord på vad de vill och använda sig av de rätta begreppen.
  • Man låter inte eleverna peka.
  • En skillnad mot skolan kan vara att man pratar med enskilda individer när man förklarar begrepp istället för till hela grupper.
  • ”Diskussionsmellis”
  • Spel
  • Rollekar
  • ”Hela tiden”
  • Mer utvecklande om man har en pedagog med som kan följa med elevernas lärande
  • Språkutveckling – oro för att det finns mer svårigheter.
  • Kommunikationen
  • Många elever har digitalt spelspråk – gamerspråk – ljudeffekter osv
  • Rekreation – finns det möjlighet att lyssna på böcker?
  • Högläsning: Stora barngrupper ett hinder, eleverna hämtas lämnas olika tider
  • Litteratur och samtal viktigt för att utveckla språket.
  • Att benämna, förtydliga, förklara, beskriva, be om att eleven berättar och förklarar
  1. Stötta eleverna språkligt
  • Bilder
  • Kroppsspråk
  • Tala tydligt
  • Man kan hjälpa dem genom att låta dem använda rätt begrepp och rättar dem om de använder fel begrepp. Man stämmer av med elever som man märker inte förstår och istället försöker förklara på ett annat sätt. Man bryter ner momentet för varje individ som har svårare att förstå. Ställer frågor som eleverna själva får svara på för att stämma av att de förstår. Detta gör också att man behåller fokus hos eleverna. Sitter ner tillsammans med eleverna för att sätta ord på enskilda händelser för att de ska få en förståelse för förloppet.
  • Bilder, modeller, söka synonymer, hitta ett annat ord för …
  • Svordomar är också en brist på ord
  • Ta tillfällen att prata om något.
  • Tänka medvetet om det
  • Kan avdramatisera orden genom att skoja om det, och sedan kunna lägga undan
  • Svordomsvisan
  • Att förklara innebörden, man förstår inte vad det står för
  1. Elevernas delaktighet
  • Idélåda
  • Fritidsråd/fritidsmöte
  • Aktivitetsval
  • Aktivitetstavla
  • Samlingen
  • Utflykter
  • Lekval
  • Egna idéer
  • Idélåda
  • Låta eleverna ge förslag för vad man skulle kunna göra, en frågeställning som man låta eleverna ge förslag till Ex hur ett rum ska utformas
  • Fritidssamling i början av fritidseftermiddagen (15 min) och alla får göra sin röst hörd
  • Genomgång av eftermiddagens aktiviteter – schema (bildschema)
  1. Elevernas rättigheter och möjligheter
  • Vi ser individen
  • Allas lika värde – att alla ska ha samma möjligheter
  • Öppenhet – att få veta, att eleverna också kan få information om ex ett funktionshinder
  • Förhållningssätt
  • Se möjligheter istället för hinder.

Legocity. Vi ser Skolverkets film Legocity som finns i modulen. Vilka tankar och idéer får vi?

  • Inspirerande
  • Man kan bygga med annat material
  • Bra att man introducerar i tidig ålder, så att man har något att längta efter.
  • Sortera, återanvända
  • Lego är dyrt, men det finns många andra sätt att organisera leken
  • Processen – entreprenöriellt lärande
  • Målet är inte fokus
  • Skogshaga har exempel med socialt entreprenöriellt lärande
  • Hållbarhet i fokus
  • Det blir ”på riktigt” Man har en mottagare
  • Lärandet i leken
  • Verklighetsanknytning.

Legitimationskravet.

Avslutningsvis lyfter Ewa att de av oss som ännu inte sökt legitimation behöver göra det. Från och med den 1/7 behöver man vara legitimerad för att få undervisa i fritidshem. Om det innebär några kostnader så ska dessa läggas in i självservice. Förvaltningen står för dessa.

Stort tack för engagerade och positiva samtal.