Dialog i fritidshemmet 20151118

Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget Bokomslag Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget
Ann S Philgren

Den här antologin beskriver med olika infallsvinklar hur ett samarbete mellan fritidshem och skola kan se ut. Teoretiska resonemang med vetenskaplig tyngd kompletteras med praktiska exempel. Boken behandlar bland annat:

  • Viktiga faktorer för att elever ska lära sig och utvecklas, de olika lärarprofessionernas syn på pedagogik och lärande och hur de kan komplettera varandra.
  • Vinster och problemområden i samverkan mellan fritidshem och skola.
  • Miljöns betydelse för lärande och hur fritidshem och skola kan samverka för att skapa lärande miljöer.
  • Planering och bedömning samt hur kvalitetsarbete kan utveckla verksamheterna och samarbetet.
  • Samarbete när det gäller områden som barns relationsarbete, språkutveckling, utomhusvistelse och teknikkunskap.
  • Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning. Den kan också användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap på området.) Antologin Hippinen pratade om. Finns på Läromedia om skolan vill beställa.

Minnesanteckningar Dialog i Fritidshemmet 2015-11-18

Vi inleder med en filmatiserad föreläsning av Anneli Hippinen Ahlgren – http://www.lararkanalen.se/kan-miljon-vara-redskap-for-larande

Artikulering av fritidshemmets miljöer – att skriva fram en samhällsuppfattning, planera verksamheten utifrån målen i läroplanen – vilka är fritidshemmets lärandemiljöer. Vad är didaktik på fritidshemmet?

Lärandet på fritidshemmet:

Formellt t ex samlingar och instruktioner. Sådant som traditionellt tillhör skolan

Informellt, mer vardagsnära lärande som är valt av eleverna.

Det situationsstyrda lärandet – elevens intressen i centrum. Att utgå från elevernas intressen – att de får skapa lärandemiljöernas innehåll. Fungerar också i mer planerade aktiviteter som exempelvis lekar/socialt samspel. Att fånga upp det man ser och ta fatt i det.

Det grupporienterade lärandet – mer process än produkt. Tar tid och måste få göra det så att progression blir möjlig. – Bildning för livet på fritids:

Som fritidspedagog:

  • Inspirera barnen
  • Ge råd
  • Samtalar
  • Stötta
  • initiera aktivitet
  • reflektera
  • Medaktör
  • Känslomässiga band
  • Barncentrerad

Lite forskning om fritidshemmet som läranderum:

Om man jämför skolmiljön med fritidshemsmiljön: metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn – lära tillsammans, med hjälp av kognitiva händelser, med hjälp av objekt eller händelser, utveckla situationsberoende kompetenser utanför skolan- lärande

Metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn i skolan uttrycker Hippinen som –  mer abstrakt och symboliskt – individens prestationer i centrum. Tankeverksamhet utan hjälpmedel – utanför skolan har vi verktyg, manipulation av symboler – utanför skolan sampelar objekt och situationer.  Erfarenhetslärande, baserat på barns förkunskaper  – och olika förutsättningar – olika sociala förutsättningar. Undervisningen bör utgå från eller knyta till barns intressen för att öka motivationen. Inlärningen måste vara erfarenhetsbaserat så att eleverna får använda alla sinnen.

En fråga att bikupa runt: Hur ser lärandet ut på ditt fritishem – styrs verksamhete av formellt, situationsstyrt ,erfarenhetsbaserat…lärande?

 

Miljön i styrdokumenten; Skollagen 14 kap 9§.

Målstyrt – fritidshemmets personal och rektor måste vara väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Lokala pedagogiska planeringar – en metod på fritidshemmet. Var är vi – vart ska vi – hur gör vi – mot vad utvärderar vi?

Hur dokumenterar vi och följer upp det vi gör?

Miljön behöver vara en del i det målstyrda uppdraget. Hur jobbar vi med den med tanke på att den är föränderlig och samtidigt en stor del i det situationsstyrda lärandet för att eleverna ska kunna röra sig i miljön utifrån sitt intresse.

Arbetsplats för vuxna? För barn? Hur tycker de vuxna att det ska vara på fritids? Vem avgör?

Saker dikterar villkor – en stängd dörr måste öppnas… Vilka förväntningar bygger vi in i rummen – vad beskriver rummet för eleverna? Vilka förväntningar har jag på rummet, kön byggs in i rummet – både på fritids och i skolan.  Det finns oändliga möjligheter att skapa rum utifrån barngruppen menar Hippinen. Hur man möblerar rum avgör vilka regler som gäller där – kanske signalerar rummet – Här får man springa omkring!

I en välordnad pedagogisk miljö i skolan ses barnen inte som handlande – möblerna signalerar – hur kan vi tänka för att skapa en annan typ av miljö som bjuder in till en annan typ av lärande?

(Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Ny antologi som nämns i föreläsningen.

Hur styr tiden och aktiviteterna lärandet på fritids? Ytterligare något vi behöver fundera på i våra verksamheter. Ser det ut som vi vill? Vad hindrar oss från att göra annorlunda om vi vill?En fråga att surra kring

Dekonstruktion : Att identifiera föreställningar och vanor i verksamheten för att kunna göra förändringar. Vill man förändra sitt arbetssätt behöver man dekonstruera det man gör – för att kunna utvecklas och lära nytt. Att tillsammans i arbetslaget fundera – ska det se ut som det gör eller ska det se ut på annat sätt. Att ifrågasätta det förgivettagna – på fritidshemmet och i skolan.

  • Hur ser miljön ut på fritidshemmet? Var befinner sig barnen?
  • Miljön på fritids – att skapa hemliga rum – barnen gör om rummen för att skapa dessa – något att fundera kring varför eleverna gör på det sättet.
  • Rastaktiviteter och skolgårdens miljö – viktiga delar att fundera kring tillsammans med skolan.
  • Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Gruppsamtalen återkoppling:

  • Skönt att höra Annelie H prata på filmen om det man gör som fritidspedagog. Olika förutsättningar, både lokaler och antal elever. Ibland styr skolans behov väldigt mycket. Man behöver ha koll på alla barn – hallarna är ett stort problem – svårt att få till bra. Leklådor, kanske kan man ta hjälp av barn och föräldrar. Att låta barnen få ”hemliga” rum kan kännas dubbelt då man har ansvar för det som händer. Både barnens och pedagogernas arbetsmiljö är viktig.
  • Olika skolor olika förutsättningar – tar med barnen i lokalernas organisering/hur rummet ska användas. Hur barn leker i olika miljöer – viktig att ta med sig det. Säkerheten i barngruppen – begränsar oss som pedagoger när vi vill erbjuda många lekmiljöer.
  • Plats där pågående projekt kan finnas kvar – långsiktighet i verksamheten som skapar möjligheter i fritidspedagoguppdraget. Skulle skapa goda lärandemöjligheter. Anpassningar efter barngruppen är viktig
  • Regler och strukturer är viktigt – enkelt för att få till verksamheten. Skogen är en bra plats att vara på. Kanske kan man dela upp gruppen mer. Vikten av att kunna utveckla och förlänga leken – kräver lokaler som skapar dessa förutsättningar. Viktigt att i förhållningssättet tänka JA oftare! . Situationsanpassat i mötet med enskild elev – svårare att få till i en leksituation som t ex affären. Barngrupperna är inte anpassade så att man som fritidspedagog kan skapa de lärandemiljöer/situationer man skulle önska.
  • Samma barn i olika yrkeskategorier, utgå från barnens behov – likvärdighet är viktigt inom yrkesgruppen. Samverkan med lärarna för att se hela barnets dag – att dra nytta av varandra under hela skoldagen. Att vi arbetar mer som lag lärare och fritidspedagoger. Kort tid kvar av dagen för att få till en god verksamhet för eleverna då deras skoldag är lång.

Tack för spännande samtal. Vi bjuder in till nya dialoger i vår.

Ewa och Magnus