Kategoriarkiv: Grundskola

Välkommen på dialogmöte för fritidshemmet

blommor1

Den 18/11 8.30 – 11.00 i Tjustsalen på kommunhuset ses vi för att samtala vidare kring vårt uppdrag.

Samtalen kring det nya kapitlet i läroplanen sist vi sågs, ligger till grund för våra fortsatta diskussioner kring hur vi skapar ett likvärdigt fritidshem i Västerviks kommun. Utifrån tidigare samtal tar vi vår utgångspunkt i en filmad föreläsning av Annelie Hippinen-Ahlgren som har en tydlig koppling till det allmänna rådet för Fritidshem:

Kan miljön vara ett redskap för lärande?

  • Didaktik och miljö kopplat till uppdraget att komplettera skolan utifrån styrdokumenten. Hur vill vi göra hos oss?
  • Hur vill vi att lärandesituationerna ser ut hos oss? Vad ska eleverna möta på fritids utifrån forskning och beprövad erfarenhet?
  • Vems arbetsmiljö pratar vi om när vi pratar miljö på fritids? De vuxnas eller eleverna – eller både och?

Välkommen önskar Magnus Bengtsson och Ewa Myhrén

Anmälan till Ewa Myhrén senast den 16/11

ewa.myhren@vastervik.se

Nyhetsbrev grundskolan

visionsbild flickaNyhetsbrev för grundskolan i september

Nu är verksamheten i full gång. Visionen med Kompetens för livet, lust att lära – rätt att lyckas, återkommer vid många olika träffar bland kommunens pedagoger och rektorer. I samtalen kring fritidshemmets och förskoleklassens förslag till nya kapitel i Lgr 11 utgör kompetens för livet, lust att lära – rätt att lyckas grunden för samtalen. Vad innebär de skrivningar som föreslås för oss i våra verksamheter jämfört med idag, en viktig fråga som vi pratat om tillsammans. Tydligt är att Skolverket nu vill skriva fram vad fritidshemmet och förskoleklassen ska erbjuda våra barn och elever. Det känns gott tycker vi.

ASL, att skriva sig till läsning pågår för fullt. Det är häftigt att se våra elever skriva och förmedla ett budskap efter så kort tid i skolan. Att kunna skriva en berättelse eller faktatext utan att finmotoriken ställer till problem eller att pappret blir knöligt och fult efter många varv med suddet känns befriande. Den 8/10 bjuds alla intresserade in till en paneldebatt där man kan ställa frågor till pedagoger som arbetat med ASL under förra året. Mer info finns på www.pedagogvastervik.se

Matte- och läslyften pågår för fullt. Det är spännande att ta del av de olika grupperna på olika sätt och vi uppskattar att få vara en del av de kollegiala samtalen kring vad som händer i klassrummen och vad som påverkar elevernas lärande. Vi upplever att samtalen handlar om det som våra elever har svårt med på ämnesproven, problemlösning, taluppfattning och att läsa/förstå- och skriva faktatexter. Det kollegiala samtalet skapar många nya tankar hos oss alla, en utmaning och möjlighet.

Måluppfyllelsen i form av meritvärdet för åk 9 har ökat under föregående år. Vad som är alarmerande är att pojkarnas resultat inte ökar på samma sätt som flickornas. Om man kikar på ämnesprovsresultat i åk 6 och 9 och jämför med betygen ser man att pojkarna oftare sänker betyg och att flickorna oftare höjer. Framför allt i svenska och engelska är det påtagligt och något som vi  behöver fundera tillsammans kring på våra skolor. Hur gör vi när vi använder ämnesprovsbetyget i vår sammanlagda bedömning av elevernas resultat? Hur tänker vi kring bedömningen av pojkars och flickors prestationer när vi bedömer? Kan avidentifiering skapa en större likvärdighet? Det finns mycket att fundera på.

Ytterligare en del i måluppfyllelsen som blir tydlig är att flickorna lyckas väldigt mycket bättre än pojkarna i är musik, bild och slöjd. Här känns det också viktigt att fundera på varför det går så bra för flickorna så att vi kan använda den kunskapen så att det gagnar även pojkarna. Det här är viktiga ämnen som vi behöver prata vidare kring för att skapa förutsättning för lärande hos både flickor och pojkar.

Våra nya skolor börjar nu komma på plats. I Gamleby är det både den nya F-6 skolan och det nya högstadiet, som enligt förslaget ska heta Nya Ringskolan, börjar bli färdiga. Ljungbergaskolan, den nya skolan i Kvännarområdet är nu färdig och nämnden beslutade om namnet, som röstats fram av skolans elever, i september. Näktergalens skola är också den färdig nu. Att vi nu har skolor, som när de är färdigbyggda, med ämnessalar som är anpassade för vår läroplan känns härligt och viktigt inte minst när man läser Skolverkets granskning kring praktisk- estetiska ämnen och vikten av att ha tillgång till salar och utrustning som synkar med Lgr 11. Ett jättejobb har skett på skolorna av alla för att få allt på plats!

Under hösten har vårt arbete med att hitta vägar till att vara en positiv och välkomnande arbetsgivare fortsatt. Det handlar såklart det om det goda jobb som görs på våra skolor av alla medarbetare, men det handlar också om att utse mentorer som kan finnas som ett extra stöd för nya kollegor. De nyexade har också haft sin första träff på kommunhuset för att få en introduktion om att vara anställd i kommunen. Här deltog både Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och HR-funktionen på kommunen för att visa på hur det är att vara anställd i Västerviks kommun.

En grupp som arbetar med att hitta sätt att rekrytera nya medarbetare har också tagit form och samverkan sker med Campus och Västervik framåt.

Vi hoppas att ni hör av er till oss om ni har tankar, funderingar eller idéer kring hur vi kan hjälpas åt att skapa en ännu bättre skola för både elever och medarbetare.

 

Med vänliga hälsningar

Magnus Bengtsson, grundskolechef och Ewa Myhrén, utvecklingsledare.

 

 

 

Tre filmer om betygssättning

Filmen Betyg – Så funkar det! är riktad till vårdnadshavare. För mer ingående beskrivningar om betygssättning och dess principer så rekommenderar vi nedanstående filmer som är riktade just till lärare. Filmerna kommer från Skolverket och Karlstads universitets webbkurs om bedömning och betyg och är framtagna av Pernilla Lundgren, Christian Lundahl och Anna Karlefjärd.

Vad skiljer ett E från ett A – sex bedömningsaspekter

Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd.

Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna.

bedomningsaspekterna

Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter?

Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll. Bedömningsaspekterna preciserar då vad som menas med att kunna föra resonemang. Jag tänker mig därför att filmen kan hjälpa till att förklara vilka dimensioner som kan användas när lärare bedömer kvaliteten på en elevuppgift som handlar om att kunna resonera om ett visst innehåll.

Står inte det här i läroplanen?

I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Det kan bland annat stå att betyget E motsvaras av att eleven kan föra enkla resonemang och betyget C av att resonemangen är utvecklade och betyget A av att resonemangen är välutvecklade. Vad skillnaden är mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade står däremot inte.

Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade?

Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Även de nationella provens bedömningsanvisningar kan hjälpa till att konkretisera kvalitetsskillnader mellan olika nivåer av kunnande. Filmen försöker på ett överskådligt sätt redogöra för aspekter som används när kvaliteten på ett resonemang skall bedömas.

Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne?

Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav. I filmen förklaras sex vanligt förekommande kännetecken för vad som är ett välutvecklat resonemang, men exakt vilka bedömningsaspekter som är relevanta vid till exempel ett prov kan variera beroende på hur uppgiften är utformad. Till exempel handlar en bedömningsaspekt om att elever skall kunna problematisera, det vill säga se saker utifrån olika perspektiv. Men om eleverna endast ombeds argumentera för sin egen ståndpunkt i en viss fråga så är det svårt att använda bedömningsaspekten problematisering. Du har ju bett eleven att bara resonera ur ett perspektiv. Läraren behöver med andra ord fundera igenom vilka bedömningsaspekter som är relevanta för den aktuella uppgiften i ett ämne. Sedan skall påpekas att filmen enbart behandlar kunskapskrav som handlar om att föra resonemang, vilket i och för sig är ett mycket vanligt kunskapskrav i flera ämnen. Men det finns också kunskapskrav som karaktäriseras av andra bedömningsaspekter och aspekterna kan även ta sig lite olika uttryck i olika ämnen.

Påverkar användningen av bedömningsaspekterna även själva undervisningen?

Ja, för att det skall finnas en samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det ju rimligt att eleverna i undervisningen får träna på det som de kommer att bli bedömda på. Så om vi skall bedöma elevers förmåga att resonera så bör undervisningen inte enbart fokusera på innehållsmässiga kunskaper i ämnet. Eleverna behöver också få träna på att resonera. Det är med andra ord viktigt att eleverna får arbeta med att föra egna resonemang där de själva får argumentera och komma fram till egna slutsatser och inte endast återge eller beskriva andras argument och slutsatser. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs på att kunna resonera.

Var kan man lära sig mer om bedömningsaspekter?

Utöver filmen har vi lagt upp artikeln Bedömningen börjar i planeringen – om att använda sig av bedömningsaspekter där det förs en lite utförligare diskussion kring användningen av bedömningsaspekter. Dessutom finns själva figuren med de sex bedömningsaspekterna, som en utskrivbar bild, för dem som önskar.

Betyg – Så funkar det

Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma.

Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med ”Subtitles/CC” nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Vill du vara med och bidra med dina språkkunskaper?

Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version.

Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Den visar hur dagens system fungerar och vad som skiljer det från tidigare betygssystem och styrdokument.

Det här tar filmen upp:

Nytt skolspråk

Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Vi hoppas att den här filmen gör det lättare att prata om betyg.

Varför ny läroplan och ny betygsskala?

Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts.

Kunskapskrav

Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Filmen berättar om hur kunskapskraven är uppbyggda och vad betygen D och B betyder. Vi förklarar begreppen övervägande del och resonemang och pratar om hur vårdnadshavare kan hjälpa sina barn att utveckla sina resonemang.

Kommunikativ kursplan

Vi har en kommunikativ kursplan som säger mycket om att eleverna ska samtala, diskutera och resonera. Flera av de vårdnadshavare som vi har mött funderar över hur vi möter blyga barn i dagens skola. I filmen berättar vi att det är viktigt att barn får möjlighet att visa sina förmågor på olika sätt.

Hur sätter vi betyg?

Filmen avslutas med principerna för betygssättning. Där förklarar vi vad en helhetsbedömning innebär, vad ett terminsbetyg är och att vi gör nya bedömningar varje termin, vilket gör att betygen kan förändras under de olika terminerna från årskurs 6 till årskurs 9. Vi berättar om begreppet progression och förklarar till exempel att ett A i årskurs 7 inte är ett löfte om ett A i årskurs 9. Här beskrivs också hur betygssystemet påverkar hur lärare undervisar.

Vi hoppas att filmen bidrar till ökad förståelse om hur läroplanen är uppbyggd och hur betygen fungerar!

Ni lärare som är inne här och läser, titta hit – här finns mer material om betygssättning.

Filmen är gjord av:

Föreläsare: Anna Karlefjärd

Manus: Tobias Berger

Produktion: OPTV och Presentationsfilm

Ett samarbete mellan Pedagog Värmland och Karlstads kommun

ccbynd88x31

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.

Alla tre kategorier

Kompetens för livet.
Lust att lära. Rätt att lyckas.

Alla barn och elever är nyfikna, kreativa och tänkande.
Hos oss har alla en känsla för tolerans och solidaritet.
Vi möter barn och elever med höga förväntningar.
Vi tror på deras förmåga att lyckas i lärandet för livet.

en grundskolepost

Kompetens för livet.
Lust att lära. Rätt att lyckas.

Alla barn och elever är nyfikna, kreativa och tänkande.
Hos oss har alla en känsla för tolerans och solidaritet.
Vi möter barn och elever med höga förväntningar.
Vi tror på deras förmåga att lyckas i lärandet för livet.