Grattis på fritidshemmens dag!
En dag som verkligen ska firas och som jag verkligen hoppas att ni firar på allra bästa sätt. Det skulle vara roligt att få ta del av dagen – på något sätt!
Hälsningar Ewa
Kategoriarkiv: Grundskola
Minnesanteckningar från fritidshemsdialogen den 10/10 2019
Hej!
Stort tack för sist! Vilket engagemang det är i vår grupp!
Här finns Minnesanteckningar 20191010.
Den 13/11 kommer Ann Pihlgren till oss och föreläser om hur vi kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande på fritidshemmet. Det ser jag mycket fram emot. Till vi ses på fritidshemsdialog den 6/2 (preliminärt) prövar vi något med eleverna på fritidshemmet, kopplat till den film och den podd vi tog del av när vi sågs senast.
Välkommen tillbaka efter sommarledigheterna!
Nyexad, välkommen till oss!
Välkommen till oss som nyexad!
Vi erbjuder introduktionsår med mentor samt lön från 1/7 för dig som är nyexad lärare och som börjar i någon av våra skolor på höstterminen. Här kan du läsa mer Folder arbeta i Västerviks kommun
Hö
r gärna av dig till oss om du har frågor eller funderingar! Vi berättar gärna mer om våra förskolor och skolor. Du når oss via kommunens växel 0490-25 40 00
Välkommen till oss!
Nedan finns info om oss och vad du kan förvänta dig av Västerviks kommun som nyexad.
Introduktionsperiod Skolverkets stödmaterial
lonekritierier-forskollar-larare-fritidsped-2 häfte
rättigheter och skyldigheter som anställd
Dialogmöte fritidshem 2019-02-28
Dokumentera nuläget – Skolverkets modul Fritidshemmets undervisning.
Inför träffen har vi tagit del av Skolverkets text kring undervisning i fritidshemmet. Vi samtalar i områdesvisa grupper kring nuläget och kommer fram till att vi gör följande när vi startar upp fortbildningen:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/fritidshemmets-uppdrag—webbkurs
Här går man in och skapar ett konto vilket leder till att man får tillgång till allt material. Vi kommer sedan att träffas i området nästa gång vi har fritidshemsdialog. Rektorerna i respektive område bjuder in till detta.
1: Undervisning i fritidshemmet
Exempel på vad vi tycker är utmärkande för undervisningen i fritidshemmet:
- Fånga upp elevers intresse
- Utforma efter behov i gruppen (skapa grupper i gruppen), locka till att prova på.
- ”Lekarbete” och rollekar, lek överhuvudtaget.
- Undervisning sker hela tiden på fritidshemmet, situationsbundet, lärprocesser.
- Behovsstyrt och situationsbundet.
- Social kompetens
- Närområdet och aktiviteter där
- Inflytande från eleverna
- Skapande Allt vi gör på fritids är undervisning. Allt har ett syfte. Allt är lärostunder. Det finns en pedagogisk tanke bakom. Mycket sker per automatik. Sker naturligt i varje stund.
- Viktigt att vara förebild. Visa genom sitt sätt att vara.
- Inte mätbara kunskaper på fritid på samma sätt. Mål – svårt att mäta.
- Livslångt lärande, vardagskunskaper, social kompetens. ”Det man inte kan lära på KomVux”. Att bli en fungerande samhällsmedborgare.
- När eleven frågar: Vad är klockan? Svarar man inte utan lär …
- Motfråga – hur skulle du göra nu? Vad tror du?
- Trivas med sig själv, bli en trygg person.
- Spontant och improviserad undervisning och mindre planerad undervisning. Man försöker fånga stunden och bygga vidare på de tankar och idéer eleverna har. Ibland blir det längre spår.
- Man undervisar på andra platser man går iväg mer från skolan.
- Det kan vara allt från pyssel till att åka till ishallen.
- Eleverna behöver mer fritt också då det är uppstyrt mer under dagarna. Detta brukar ofta vara uppstyrt även om det är elevstyrda aktiviteter.
- Man får anpassa verksamheten mer då den inte är bestämd till vissa tider. Barnen kommer och går.
- Flexibilitet är en ständigt närvarande faktor.
- Sociala träningen i fokus.
2: Skapa miljö
Ge ett exempel på hur du och dina kollegor gör för att skapa en miljö som inbjuder till lek och lärande
- Möjliggör/erbjuder material redskap för att skapa lek/lärande
- Organiserar upp rummen så att det ska vara inbjudande
- Lokalerna anpassas kontinuerligt utifrån barngruppens behov. Man utformar och ändrar hela tiden. Lokalerna är ju som de är men innehållet och hur man organiserar lokalerna ändras ju hela tiden.
- Många av oss delar lokaler med skolan vilket ibland kan försvåra utformningen av lokalen.
- Önskemål att man kan ha särskilda skåp med inbjudande spel aktiviteter för fritids.
- Bygga upp miljöer så som café, affär, spa, ”leklådor” som ger möjlighet att förändra miljön.
- AV-media
- Man kan styra undervisningen genom att förbereda material för att locka barnen till lek/aktivitet inom det bestämda området.
- Man ser till att det finns styrning i leken så att den sociala träningen sker under bra former.
- Man skapar miljöer som lockar eleverna till att leka och samarbeta tillsammans och man tar tillvara på det eleverna intresserat sig för men styr upp det så att det blir mer organiserat.
- Det får vara ett tillåtande klimat och anpassa lokalerna som inbjuder till lek.
- Man kan bygga upp en miljö t ex. restaurangmiljö som sedan kan utvecklas till något helt annat och då gäller det att man är på tårna för elevernas utveckling i leken.
- Man kan som pedagog också vara med i leken för att sedan dra sig ur när leken fungerar. Observera – reflektera och skapa utifrån behov.
- Eleverna styr.
- Leklådor.
- Byta plats – byta aktivitet i rummen.
- Plocka fram och plocka bort.
- Skapa lekmiljö där man har en roll som man har kvar en längre stund. Få stöd i leken.
Hinder: att man delar lokal med andra/skolan.
- Utforskande arbetssätt
Ge exempel på hur du och dina kollegor kan främja ett utforskande arbetssätt.
- Experimentgrupp
- Förhållningssätt, fördjupande frågor
- Aldrig ge eleverna färdiga lösningar
- Presentera materialet
- Vara lyhörd
- Ta tillvara elevernas intressen.
- Lockande miljöer som låter eleverna prova på eget och man kan utmana eleverna där man ställer frågor som ger utmaning i leken. Utvecklande frågor för progressionen.
- Experimentera genom att eleverna själva får fritt använda det material som finns att tillgå.
- Fantasin flödar fritt och det är eleverna själva som sätter gränserna för var det kan sluta.
- Att inte ge färdiga svar. Ställa följdfrågor.
- När man vill veta mer – Hur kan vi ta reda på mer? Finns det någon mer som vet? Ska vi se var vi kan ta reda på det? Kan vi söka tillsammans? Vem kan vi fråga? Kan du ta reda på och berätta för mig?
- Att lyssna på vad eleverna kan – att få förklara för någon annan.
- Ge eleverna ansvar – ha tilltro till deras förmåga att klara av uppgifter.
- Få göra på riktigt.
- Ställa frågor
Ge exempel på frågor som du och dina kollegor ställer till eleverna för att utmana deras tankar.
- Hur tänker du/ni nu?
- Vad händer om du gör så här?
- Hur tror du den känner sig?
- Vad tycker du?
- Vad vill ni göra?
- Vad ska vi göra?
- Kan vi tänka på fler/göra på fler sätt?
- Hur tänkte du nu?
- Vad händer om du gör så här?
- Kan man göra på ett annat sätt?
- Om du själv skulle kunna få välja hur skulle du vilja göra?
- Hur vill du att det ska bli?
- Hur tror du de andra tänker?
- Hur skulle du känna?
- Hur tänkte du då? Följdfrågor.
- Hur kan vi ta reda på det? Kan vi se tillsammans? Hur tänkte du?
- Har du någon plan för hur du ska göra? Fundera!
- Kan du visa mig?
- Träna eleverna att tänka själv… tänk efter.. vad tror du?
- Ann Pihlgren: Ha ett antal filosofiska frågor i bakfickan. Ex Hur kommer det sig att…
- Diskutera vid mellanmålet, frukosten.
- Samtalsämnen att ha vid matbordet:
- Den här gången gick jag jättelångt…
- Jag var med om något märkligt…
- Det här brukar jag hjälpa till med hemma…
5: Utveckla elevernas språk
- Mellanmålet, samtal, fördjupande samtal, begrepp, situationsstyrt
- Följa upp elevernas arbete på fritidstid
- Prata mycket, stötta
- Leken
- Spel
- Kroppsspråk
- Samlingen
- Läsa
- Digitala läromedel
- Man har skapande miljöer och hjälper eleverna att sätta ord på olika saker och händelser. Man kan snappa upp att eleverna inte förstår användningsområdet för vissa begrepp och hur de kan använda dem och hjälper dem med detta.
- Man benämner saker med dess rätta begrepp.
- Man utmanar eleverna att få förklara vad de är ute efter och vad de ska använda det till så att de får sätta ord på sin aktivitet.
- Man ger eleverna nycklarna till begreppsvärlden genom att jobba tillsammans med eleverna.
- Man ”tvingar” eleverna att sätta ord på vad de vill och använda sig av de rätta begreppen.
- Man låter inte eleverna peka.
- En skillnad mot skolan kan vara att man pratar med enskilda individer när man förklarar begrepp istället för till hela grupper.
- ”Diskussionsmellis”
- Spel
- Rollekar
- ”Hela tiden”
- Mer utvecklande om man har en pedagog med som kan följa med elevernas lärande
- Språkutveckling – oro för att det finns mer svårigheter.
- Kommunikationen
- Många elever har digitalt spelspråk – gamerspråk – ljudeffekter osv
- Rekreation – finns det möjlighet att lyssna på böcker?
- Högläsning: Stora barngrupper ett hinder, eleverna hämtas lämnas olika tider
- Litteratur och samtal viktigt för att utveckla språket.
- Att benämna, förtydliga, förklara, beskriva, be om att eleven berättar och förklarar
- Stötta eleverna språkligt
- Bilder
- Kroppsspråk
- Tala tydligt
- Man kan hjälpa dem genom att låta dem använda rätt begrepp och rättar dem om de använder fel begrepp. Man stämmer av med elever som man märker inte förstår och istället försöker förklara på ett annat sätt. Man bryter ner momentet för varje individ som har svårare att förstå. Ställer frågor som eleverna själva får svara på för att stämma av att de förstår. Detta gör också att man behåller fokus hos eleverna. Sitter ner tillsammans med eleverna för att sätta ord på enskilda händelser för att de ska få en förståelse för förloppet.
- Bilder, modeller, söka synonymer, hitta ett annat ord för …
- Svordomar är också en brist på ord
- Ta tillfällen att prata om något.
- Tänka medvetet om det
- Kan avdramatisera orden genom att skoja om det, och sedan kunna lägga undan
- Svordomsvisan
- Att förklara innebörden, man förstår inte vad det står för
- Elevernas delaktighet
- Idélåda
- Fritidsråd/fritidsmöte
- Aktivitetsval
- Aktivitetstavla
- Samlingen
- Utflykter
- Lekval
- Egna idéer
- Idélåda
- Låta eleverna ge förslag för vad man skulle kunna göra, en frågeställning som man låta eleverna ge förslag till Ex hur ett rum ska utformas
- Fritidssamling i början av fritidseftermiddagen (15 min) och alla får göra sin röst hörd
- Genomgång av eftermiddagens aktiviteter – schema (bildschema)
- Elevernas rättigheter och möjligheter
- Vi ser individen
- Allas lika värde – att alla ska ha samma möjligheter
- Öppenhet – att få veta, att eleverna också kan få information om ex ett funktionshinder
- Förhållningssätt
- Se möjligheter istället för hinder.
Legocity. Vi ser Skolverkets film Legocity som finns i modulen. Vilka tankar och idéer får vi?
- Inspirerande
- Man kan bygga med annat material
- Bra att man introducerar i tidig ålder, så att man har något att längta efter.
- Sortera, återanvända
- Lego är dyrt, men det finns många andra sätt att organisera leken
- Processen – entreprenöriellt lärande
- Målet är inte fokus
- Skogshaga har exempel med socialt entreprenöriellt lärande
- Hållbarhet i fokus
- Det blir ”på riktigt” Man har en mottagare
- Lärandet i leken
- Verklighetsanknytning.
Legitimationskravet.
Avslutningsvis lyfter Ewa att de av oss som ännu inte sökt legitimation behöver göra det. Från och med den 1/7 behöver man vara legitimerad för att få undervisa i fritidshem. Om det innebär några kostnader så ska dessa läggas in i självservice. Förvaltningen står för dessa.
Stort tack för engagerade och positiva samtal.
Nytt år och nya möjligheter!
Skolinspektionens enkät och våra resultat för åk 9 höstterminen 2018
Höstterminens betyg visar att den uppåtgående trenden fortsätter i kommunen. Meritvärdet i åk 9 ligger på 226 jämfört med meritvärdet för vårterminen som var 218. Andelen elever som i dagsläget är behöriga till ett yrkesprogram har ökat till 85 % från vårens 78 %.
Även Skolinspektionens enkät som genomfördes under höstterminen 2018 visar på ett förbättrat resultat inom flera områden. Sedan föregående mätning vårterminen 2016 upplever allt fler elever i årskurs 9 att de vet vad som krävs och att lärarna har högre tillit till deras förmåga än tidigare år. Även värdet för studiero och trygghet har ökat. Knappt 80 % av eleverna upplever att påståendet: Jag är nöjd med min skola som helhet stämmer helt eller ganska bra. Områden som har något lägre värde i 2018 års enkät är områden som är kopplade till stimulans och utmaningar samt arbetet med att förhindra kränkningar.
I årskurs 5 upplever eleverna i hög grad att de vet vad som krävs av dem, att lärarna anpassar undervisningen efter deras förmåga och att de har tilltro till deras förmåga. Områden som eleverna upplever att vi behöver jobba mer med är studiero och att förhindra kränkningar.
Utifrån dessa områden har förvaltningen beslutat att genomföra en satsning kopplad till nätkränkningar. Tack vare Sparbanksstiftelsen har en förstudie genomförts och utifrån identifierade utvecklingsområden kommer olika satsningar att genomföras. Först ut är We Stand App som är ett projekt som ska öka tryggheten på internet och som drivs av den ideella föreningen Kumulus där Västerviks kommun är medlem. Insatsen kommer att ske i årskurs 5 och 8 och de första skolorna kommer att få prova på detta under våren 2019.
Även den pedagogiska personalen har fått besvara enkäten och även här finns studiero och att förhindra kränkningar med som utvecklingsområden. Ett område i enkäten har förbättrats markant och det är det som handlar om pedagogiskt ledarskap. Här upplever pedagogerna att rektorerna har god kunskap om det dagliga arbetet och att de arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling.
Det sker ett fantastiskt arbete i våra verksamheter och det är glädjande att få ta del av resultaten av måluppfyllelse och enkäter som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete för alla elevers utveckling och lärande.
Minnesanteckningar från dialogmöte i förskoleklass 20190131
Dialogmöte i förskoleklass
Kartläggningsmaterialet – samtal i grupp. Nuläget, genomförande – använt material. Analys och frågor till undervisningen.
Testar oss fram i materialet och har prövat på olika sätt. Att börja med en liten grupp som man tänker ska kunna lösa uppgiften. Några har också prövat i förskollärargruppen och gjort det som ett rollspel. Att tänka in uppgifterna i undervisningen, i vardagen.
Film från Skolverket om kartläggningsmaterialet och hur man kan använda det. Här finns tanker kring att det kan användas som ett ”lärakännamaterial” i den nya gruppen elever. Film: Så kan du använda kartläggningsmaterialet
Övergången inför åk 1. ”Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnen/elevernas utveckling och lärande.” Från Skolverkets hemsida Övergångar och samverkan i skolan inom och mellan skolformer.
Vikten av att planera för genomförande och för att följa upp resultatet för att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling. Läsa-skriva-räkna-garantin är en del i arbetet. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
Hur ser det ut hos oss? Är det något som behöver utvecklas? Vad tar jag med till min skola?
Angående utbildningen mot Jönköping så återkommer vi med mer info så snart den har kommit till oss. Rektorerna kommer att prata om detta den 7 februari.
Vi ser på film kring problemlösning i förskoleklass Film: Spelar det någon roll hur vi börjar med matematiken Det finns en NTA-låda kring mäta och väga som passar bra kopplat till problemlösning tipsar Marieborg om. Flera skolor har provat den lådan och tycker att den är väldigt bra.
Till nästa gång den 2 maj 2019:
Övergång åk 1 – något ni förändrat/utvecklat?
Ta med exempel på problemlösning i förskoleklass.
Önskemål om innehåll – vad är angeläget att ta upp?
Tack för goda samtal!
Dialogmöte i förskoleklass 20190131
Sommarhälsning
Vi vill tacka alla er som arbetar med våra barn och elever för det goda arbete som har skett under året. Ett otroligt viktigt arbete för våra barn och elevers lust att lära och rätt att lyckas. Här gör alla ni som arbetar i våra verksamheter skillnad, för barn och elever men också för samhället.
Det är med stor glädje vi ser att våra elevers måluppfyllelse i grundskolan har ökat i år. Det preliminära meritvärdet ligger på 218 poäng jämfört med förra årets 208. Det är ett stort och viktigt arbete som skett under många år, från förskola till grundskola för dessa elever. Stort tack för det! Det känns gott att ni tar vid arbetet på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
Under året har det hänt otroligt mycket hos oss. Mycket positivt har hänt och det sker varje dag små mirakel bland våra barn och elever. Vår IKT-satsning är nu i full gång och på både förskolor och skolor pågår nu arbetet med att implementera på olika sätt.
På flera av våra enheter är verksamheten i gång under hela sommaren och vi vill tacka er för att ni finns hos våra barn och elever under sommaren.
Vi är glada och stolta över våra barn och elevers goda utveckling. Helt avgörande för detta är det fantastiska och engagerade arbete som göra av er alla varje dag i våra verksamheter.
Stort tack för det läsår som gått och vi önskar er alla en härlig sommar!
Hälsningar Magnus Bengtsson, Jörgen Jonsson och Ewa Myhrén
Dialogmöte i förskoleklass 2018-05-03
Eva Andersson och pedagogisk dokumentation
Vad är pedagogisk dokumentation för oss?
- Som ett verktyg – följa upp och ta det vidare.
- Individuellt och i grupp
- Tydliggör och synliggör
- Att hjälpa fram de förmågor som eleverna behöver utveckla.
- Att synliggöra det egna arbetet som pedagog för att kunna utveckla verksamheten.
- Hur hittar vi barns intresse? Att starta i barnen.
Målrelationellt eller målrationellt? Förskolan har ett starkt krav på att jobba målrelationellt – något som vi också har i grundskolan utifrån läroplanen. Det handlar om att hitta ”barnets begär” att se vad barnet tittar på. Den pedagogiska dokumentationen gör att man kommer nära barnen. Allt i våra bedömningar måste ställas i relation till… Hur påverkar miljö och material det som sker?
Pedagogisk plattform i Västerviks kommun
Har förskolan tagit fram under 3 år i kommunen för att skapa en likvärdig förskola. Hur kan man organisera för en lärande organisation? Mötet är centralt. Alla ska jobba med pedagogisk dokumentation. Projekterande arbetssätt – för att komma på djupet i arbetet och att vara i en process med barnen. Miljö och material – ett mer ostrukturerat material. Här använder man Stenhamravillan och spillmaterial. Dokumentationen kan användas som underlag för att bedöma verksamhetens kvalitet.
- Undervisningsform – tematiskt och projekterande arbetssätt
- Miljö och material
- Relationellt
Eva beskriver hur man arbetar med plattformen och visionen kring hur den pedagogiska dokumentationen ska se ut när det ”är färdigt”.
Vad kan vi tänka att vi kan ta med oss till förskoleklassen utifrån det Eva beskrivit?
- Önskan om mer tid till samtal/pedagogiska samtal i arbetsgruppen. Att försöka hantera sin tid så att man använder den klokt. Att skapa strukturer för att hitta tid och för att använda tiden effektivt sätt.
- Kill your darlings – utifrån barngruppen och det som just den gruppen behöver och vill lära.
- Reflektionstid är viktigt.
- Koppling till förskolan – skolan och hinna reflektera. Inte vara en ö utan också vara en del av helheten.
- Vad är det som blir viktigt att ta reda på om barnen. Kan barnen berätta vilka de är och var de kommer ifrån. Att samtala med barnen om hur de tycker att man ska starta upp en grupp.
- Att låta barnen i förskoleklass vara med och välkomna de nya eleverna i förskoleklass.
- Att hitta sätt till kollegiala samtal, IRL och digitalt, det finns många olika sätt – det gäller att hitta vägar till detta som fungerar utifrån våra olika förutsättningar.
Avtal för förskoleklass
Vi pratar om avtalet för förskollärare i förskoleklass och att det i dagsläget inte finns tankar på att göra ett lokalt avtal i Västervik. Vi avvaktar Lärarförbundet och SKL och ser hur man går vidare nationellt. Det finns säkert anledning att återkomma till frågan senare. Ewa kommer bjuda in lärarförbundet till en träff under hösten, då kan det finnas möjlighet att ha ett fackligt möte för de som önskar i anslutning till dialogmötet.