Kategoriarkiv: Litteratur

Fjärrundervisning

På modersmålsenheten pågår ett projekt inom ”Små steg stora förbättringar” där vi jobbar med att få igång fjärrundervisning i studiehandledning. Lärarna lär sig hur man använder Google Meet tillsammans med sina elever för att i framtiden kunna använda det mer frekvent.

Onsdagen den 28 februari så testade vi fjärrundervisning på Åbyängskolan i Gamleby med elever från åk 6. Både studiehandledaren Mohammed Muhammed och eleverna Abdiwahab och Abdinur var mycket nöjda efter försöket.

Grundskolans utvecklingsområden under 2016/17

grundskolans utvecklingsområden

I vårt pågående systematiska kvalitetsarbete har en mängd utvecklingsområden lyfts fram av medarbetare och rektorer. Utifrån dessa bilder har vi på barn- och utbildningskontoret tagit fram följande utvecklingsområden som gäller under 2016/17. En mer detaljerad bakgrund finns i den verksamhetsplan som fastställts av barn- och utbildningsnämnden för 2016.

Inom vissa områden har arbetet pågått under en längre tid. Nätverk för fritidshem och förskoleklass har pågått sedan 2014. Här har medarbetare från kommunens fritidshem och förskoleklasser träffats och diskuterat likvärdighet och framtid vid ett antal nätverksmöten. Under hösten 2015 har fokus legat på de nya kapitlen i Lgr11 som kommer att gälla framöver. Också SYV-gruppen har träffats under 2015. Ett flertal SYV-are och medarbetare på kommunens grundskolor och gymnasieskola har deltagit i en fortbildning som bland annat ordnats av Skolverket. Målet med arbetet är att hitta en röd tråd i studie- och yrkesvägledningen från tidiga skolår och hela vägen genom utbildningskedjan. Ett antal SYV-are och lärare har också besökt Resinit för ett studiebesök, Ingvar Norén som är VD välkomnar besök av elever, är någon intresserad så hör av er till någon av oss för mer information.

Läs- och mattelyft startades upp på alla skolor under 2015 och vi är nu halvvägs i arbetet. En första utvärdering visar att satsningen är välkommen på våra skolor. Lyften genomförs i ett högt tempo, men ger mycket genom de kollegiala samtal som sker på våra skolor. Att få varva teori, praktik och diskussion är uppskattat. . Röster som hörs är att det känns bra att prata pedagogik, metodik och undervisning och att dessa samtal sprids till fler platser än bara träffarna inom lyften. Ambitionen är att de kollegiala samtalen ska ligga till grund för fler satsningar som t ex nätverken i de praktiskt- estetiska ämnena och moderna språk.

I moderna språk ser vi att många elever hoppar av sitt språkval, det är upp till hälften av våra elever som inte fullföljer sina språkstudier. Språk är en viktig nyckelkompetens för framtiden och vi vill därför fundera på varför så många elever lämnar sitt språk och vad vi kan göra för att utveckla undervisningen så att fler elever fullföljer sitt språkval.

I de praktiskt- estetiska ämnena får flickorna oftast de höga betygen och pojkarna de låga. Det här vill vi fördjupa oss i och analysera tillsammans med lärare och rektorer. Hur kan vi arbeta för att alla elever ska få förutsättningar att nå de högre betygen?

Vi tar emot allt fler nyanlända och statens krav på mottagandet har skärps vid årsskiftet. Att starta upp ett nätverk kring undervisning och lärande med koppling till nyanlända är därför angeläget och kommer att statas upp under våren 2016.

Vi ser med tillförsikt fram emot arbetet med att fortsätta utveckla vårt arbete mot en allt högre måluppfyllelse där alla våra elever känner lust att lära och lyckas i sitt lärande för livet.

 

Dialog i fritidshemmet 20151118

Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget Bokomslag Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget
Ann S Philgren

Den här antologin beskriver med olika infallsvinklar hur ett samarbete mellan fritidshem och skola kan se ut. Teoretiska resonemang med vetenskaplig tyngd kompletteras med praktiska exempel. Boken behandlar bland annat:

  • Viktiga faktorer för att elever ska lära sig och utvecklas, de olika lärarprofessionernas syn på pedagogik och lärande och hur de kan komplettera varandra.
  • Vinster och problemområden i samverkan mellan fritidshem och skola.
  • Miljöns betydelse för lärande och hur fritidshem och skola kan samverka för att skapa lärande miljöer.
  • Planering och bedömning samt hur kvalitetsarbete kan utveckla verksamheterna och samarbetet.
  • Samarbete när det gäller områden som barns relationsarbete, språkutveckling, utomhusvistelse och teknikkunskap.
  • Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning. Den kan också användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap på området.) Antologin Hippinen pratade om. Finns på Läromedia om skolan vill beställa.

Minnesanteckningar Dialog i Fritidshemmet 2015-11-18

Vi inleder med en filmatiserad föreläsning av Anneli Hippinen Ahlgren – http://www.lararkanalen.se/kan-miljon-vara-redskap-for-larande

Artikulering av fritidshemmets miljöer – att skriva fram en samhällsuppfattning, planera verksamheten utifrån målen i läroplanen – vilka är fritidshemmets lärandemiljöer. Vad är didaktik på fritidshemmet?

Lärandet på fritidshemmet:

Formellt t ex samlingar och instruktioner. Sådant som traditionellt tillhör skolan

Informellt, mer vardagsnära lärande som är valt av eleverna.

Det situationsstyrda lärandet – elevens intressen i centrum. Att utgå från elevernas intressen – att de får skapa lärandemiljöernas innehåll. Fungerar också i mer planerade aktiviteter som exempelvis lekar/socialt samspel. Att fånga upp det man ser och ta fatt i det.

Det grupporienterade lärandet – mer process än produkt. Tar tid och måste få göra det så att progression blir möjlig. – Bildning för livet på fritids:

Som fritidspedagog:

  • Inspirera barnen
  • Ge råd
  • Samtalar
  • Stötta
  • initiera aktivitet
  • reflektera
  • Medaktör
  • Känslomässiga band
  • Barncentrerad

Lite forskning om fritidshemmet som läranderum:

Om man jämför skolmiljön med fritidshemsmiljön: metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn – lära tillsammans, med hjälp av kognitiva händelser, med hjälp av objekt eller händelser, utveckla situationsberoende kompetenser utanför skolan- lärande

Metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn i skolan uttrycker Hippinen som –  mer abstrakt och symboliskt – individens prestationer i centrum. Tankeverksamhet utan hjälpmedel – utanför skolan har vi verktyg, manipulation av symboler – utanför skolan sampelar objekt och situationer.  Erfarenhetslärande, baserat på barns förkunskaper  – och olika förutsättningar – olika sociala förutsättningar. Undervisningen bör utgå från eller knyta till barns intressen för att öka motivationen. Inlärningen måste vara erfarenhetsbaserat så att eleverna får använda alla sinnen.

En fråga att bikupa runt: Hur ser lärandet ut på ditt fritishem – styrs verksamhete av formellt, situationsstyrt ,erfarenhetsbaserat…lärande?

 

Miljön i styrdokumenten; Skollagen 14 kap 9§.

Målstyrt – fritidshemmets personal och rektor måste vara väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Lokala pedagogiska planeringar – en metod på fritidshemmet. Var är vi – vart ska vi – hur gör vi – mot vad utvärderar vi?

Hur dokumenterar vi och följer upp det vi gör?

Miljön behöver vara en del i det målstyrda uppdraget. Hur jobbar vi med den med tanke på att den är föränderlig och samtidigt en stor del i det situationsstyrda lärandet för att eleverna ska kunna röra sig i miljön utifrån sitt intresse.

Arbetsplats för vuxna? För barn? Hur tycker de vuxna att det ska vara på fritids? Vem avgör?

Saker dikterar villkor – en stängd dörr måste öppnas… Vilka förväntningar bygger vi in i rummen – vad beskriver rummet för eleverna? Vilka förväntningar har jag på rummet, kön byggs in i rummet – både på fritids och i skolan.  Det finns oändliga möjligheter att skapa rum utifrån barngruppen menar Hippinen. Hur man möblerar rum avgör vilka regler som gäller där – kanske signalerar rummet – Här får man springa omkring!

I en välordnad pedagogisk miljö i skolan ses barnen inte som handlande – möblerna signalerar – hur kan vi tänka för att skapa en annan typ av miljö som bjuder in till en annan typ av lärande?

(Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Ny antologi som nämns i föreläsningen.

Hur styr tiden och aktiviteterna lärandet på fritids? Ytterligare något vi behöver fundera på i våra verksamheter. Ser det ut som vi vill? Vad hindrar oss från att göra annorlunda om vi vill?En fråga att surra kring

Dekonstruktion : Att identifiera föreställningar och vanor i verksamheten för att kunna göra förändringar. Vill man förändra sitt arbetssätt behöver man dekonstruera det man gör – för att kunna utvecklas och lära nytt. Att tillsammans i arbetslaget fundera – ska det se ut som det gör eller ska det se ut på annat sätt. Att ifrågasätta det förgivettagna – på fritidshemmet och i skolan.

  • Hur ser miljön ut på fritidshemmet? Var befinner sig barnen?
  • Miljön på fritids – att skapa hemliga rum – barnen gör om rummen för att skapa dessa – något att fundera kring varför eleverna gör på det sättet.
  • Rastaktiviteter och skolgårdens miljö – viktiga delar att fundera kring tillsammans med skolan.
  • Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Gruppsamtalen återkoppling:

  • Skönt att höra Annelie H prata på filmen om det man gör som fritidspedagog. Olika förutsättningar, både lokaler och antal elever. Ibland styr skolans behov väldigt mycket. Man behöver ha koll på alla barn – hallarna är ett stort problem – svårt att få till bra. Leklådor, kanske kan man ta hjälp av barn och föräldrar. Att låta barnen få ”hemliga” rum kan kännas dubbelt då man har ansvar för det som händer. Både barnens och pedagogernas arbetsmiljö är viktig.
  • Olika skolor olika förutsättningar – tar med barnen i lokalernas organisering/hur rummet ska användas. Hur barn leker i olika miljöer – viktig att ta med sig det. Säkerheten i barngruppen – begränsar oss som pedagoger när vi vill erbjuda många lekmiljöer.
  • Plats där pågående projekt kan finnas kvar – långsiktighet i verksamheten som skapar möjligheter i fritidspedagoguppdraget. Skulle skapa goda lärandemöjligheter. Anpassningar efter barngruppen är viktig
  • Regler och strukturer är viktigt – enkelt för att få till verksamheten. Skogen är en bra plats att vara på. Kanske kan man dela upp gruppen mer. Vikten av att kunna utveckla och förlänga leken – kräver lokaler som skapar dessa förutsättningar. Viktigt att i förhållningssättet tänka JA oftare! . Situationsanpassat i mötet med enskild elev – svårare att få till i en leksituation som t ex affären. Barngrupperna är inte anpassade så att man som fritidspedagog kan skapa de lärandemiljöer/situationer man skulle önska.
  • Samma barn i olika yrkeskategorier, utgå från barnens behov – likvärdighet är viktigt inom yrkesgruppen. Samverkan med lärarna för att se hela barnets dag – att dra nytta av varandra under hela skoldagen. Att vi arbetar mer som lag lärare och fritidspedagoger. Kort tid kvar av dagen för att få till en god verksamhet för eleverna då deras skoldag är lång.

Tack för spännande samtal. Vi bjuder in till nya dialoger i vår.

Ewa och Magnus

Språk i alla ämnen

Språk i alla ämnen Bokomslag Språk i alla ämnen
Hanna Stehagen

Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition.
Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Den innehåller teorier, modeller och konkreta verktyg för undervisning som utvecklar elevernas språk och kunskap oavsett ämne. På så sätt kan fler elever lyckas i skolan och nå målen.
Boken vänder sig till lärare som undervisar i grundskola 7-9 samt gymnasiet. Den utgår från Lgr 11 och Gy 11 och tar även upp hur man kan arbeta med formativ bedömning liksom hur digitala verktyg kan bli ett stöd i en språkinriktad undervisning.
Språk i alla ämnen innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag.

De fem förmågorna i teori och praktik

De fem förmågorna i teori och praktik - Boken om The Big 5 Bokomslag De fem förmågorna i teori och praktik - Boken om The Big 5
G. Svanelid

Vid sidan av ämneskunskaper ställer kursplanerna för grundskolan krav på generella kompetenser. Dessa har kallats The Big 5 och omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Göran Svanelid visar att man kan hitta dem i det centrala innehållet, i kunskapskraven och de långsiktiga målen i läroplanen och ger exempel på hur man kan använda dem som utgångspunkt i undervisningen. Svanelid har under flera års tid rest till kommuner och skolor med sitt budskap om The Big 5 och har nu samlat sina slutsatser i en överblickbar och lättillgänglig bok.

Eleverna blir vinnare om läraren på djupet reflekterar kring vilka didaktiska val som för samman undervisningen med kraven från kursplanens olika delar och kunskapsbedömningen. En strukturerad undervisning med The Big 5 som röd tråd är vägen framåt. Så får läraren sina elever att utvecklas och erövra kompetenser som både finns med som mål i läroplanen och är värdefulla förmågor att ha med sig i ett föränderligt samhälle. De fem förmågorna i teori och praktik är en inspirationskälla för lärare och andra verksamma i grundskolan. Här finns också mycket att hämta för dem som arbetar i förskola, fritidshem eller gymnasieskola och för skolledare, lärarstudenter samt föräldrar.

Utmanande undervisning i klassrummet

Utmanande undervisning i klassrummet Bokomslag Utmanande undervisning i klassrummet
J. Nottingham

Utmanande undervisning i klassrummet är en praktisk handbok att använda vid planering av undervisning, såväl för enskilda lärare som för arbetslag. Boken ger konkreta förslag på hur man kan skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet genom att fokusera på följande fem centrala begrepp: Självkänsla, ansträngning, återkoppling, utmaning och reflektion.

Författaren James Nottingham beskriver hur man kan arbeta för att stärka elevers självkänsla och öka medvetenheten om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Han belyser också återkopplingens betydelse för elevers motivation och redogör för tre grundläggande aspekter: innehåll, tidpunkt och rollfördelning.
I Utmanande undervisning i klassrummet presenteras hur man kan planera och genomföra undervisning så att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera självständiga ståndpunkter och reflektera över sitt eget lärande. Den innehåller också många exempel på lektionsplanering med syfte att utmana och utveckla elevers kreativa och kritiska tänkande.