Kategoriarkiv: Anteckningar fritidshem

Minnesanteckningar från Fritidshemsdialog 2016-11-17

tagul-fritids

Rastaktivist Gustav Sundh – vi lyssnar på en streamad föreläsning: http://www.lararkanalen.se/strukturerad-rastverksamhet

Rasten kan vara ett svårt tillfälle för många elever. Lärarna upplever att det är ”ett nödvändigt ont” som gärna någon annan får ta hand om. Det gäller att hitta ett sätt som kan fungera på den egna skolan för rasten.

  • Vad tycker barnen? Hur kan vi möta deras önskemål – hur kan vi skapa förutsättningar för alla barn – en rast som har ett sammanhang för alla elever.
  • Vad tycker pedagogerna? Inte alltid så positivt, ”offentlig-toalett-principen”. Fort in och fort ut. Gärna någon annan som får ta ansvar för rasten.

Att börja med en utvärdering av nuläget för att göra en analys – vad ser vi, titta på hur det ser ut på rasterna, var är barnen, vad gör de? För att in nästa steg komma fram till; vad vill vi ha, vad skulle vi kunna erbjuda? Hur skulle våra raster kunna se ut? Man kan fråga lärarna vad de tycker och tänker, men också beskriva vad som är fritidshemmets uppdrag. Att som fritidspedagog leda lärarna i det här jobbet – att våga ta plats och leda kollegor. Utifrån detta bygga en plan för verksamheten. Så här kan vi göra – det här blir konsekvenserna för skolan – både de positiva och de negativa. Utforma en lathund för vad som gäller på vår skola vad det gäller rasten, exempelvis så här:

sa-har-vill-vi-ha-det-pa-rastenrastregler

 

Men man kan också tänka såhär kring reglerna på en skolgård:

rast

I rastboden har man ordning och reda, bara några få personer har tillgång till nycklar dit – Gustav har Idrottslärarna, slöjdläraren och vaktmästaren med sig i detta och de hjälper varandra – det behövs för att det ska fungera.

Att som spana på det som händer på rasten; Allt händer i 3-veckors cykler menar Gustav.

treveckorscykeln

Rastaktivisterna – lekens bästa vän! En FB-grupp man kan gå med i. Det finns många lekar som tränar de förmågor som finns i skolans kursplaner – förutom att leva upp till det som står i kapitel 4, Fritidshemmet i Lgr 11.

Att förändra strukturer och normer är viktigt. Här är dokumentationen viktig för att synliggöra det man gör och hur det förändras. Att jobba med förebilder för att förändra invanda normer och strukturer. Fronta det som syns – för att locka och utmana alla att pröva och testa allt!

En sandslottstävling skapar samtal – samtal som kan utveckla språket och samtal som kan bidra till demokratiska processer. T ex kan man skapa regelmatriser tillsammans med elevrådet. Man kan skapa fairplay regler för sin skola –

Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling – här har fritids en viktig roll för att hitta alla elever – främja och förebygga.

Framgångskriterier:

  • Man ska förstå snabbt vad det hela går ut på.
  • Korta pass, lätt kunna hoppa in
  • Utmaning på gruppnivå
  • Fairplaytävlingar – man får +poäng när man gör något bra istället för poängavdrag.
  • För alla ungar
  • Pröva en eller två gånger – men inte längre om det inte funkar
  • Fånga dagssländor
  • Tre-veckorscykler
  • Rastboden – en plats för alla, julklapp till eleverna i f-klass – då får de börja vara i boden.
  • ”ödeskort” – eleverna får dra ett kort och låta slumpen avgöra.
  • Varvaneruppdrag – nått man kan ha när barnen börjar bli lite trötta och det är dags att gå hem.
  • Guldkortskandidat – då jobbar man ett helt år med att ta ansvar för rastverksamheten. De har det inlagt i sina scheman så att de vet vad som gäller. De stöttar också upp de yngre eleverna som har rastbodsverksamhet, åk 2 här. Har man guldkort får man låna rätt fritt i boden. Känna sig utvald, behövd, extra viktig. Ha positiva förväntningar på sig. Få stor frihet. Intervjuar eleverna som vill bli guldkortskandidater. Får sköta beställningar, har bodenråd med ftp, kan dra in kort från elever som inte sköter sig – den vuxne följer upp. Får varm choklad ibland och får sitt guldkort på skolavslutningen.
  • Långsiktigt schema – så att alla elever vet och de vuxna.

Det tar tid att förändra – måste tänka långsiktigt och våga prova. Visa potentiella vinster för skolledningen. Visa på vinsten för elevernas lärande. Våga misslyckas och prova. Att använda sin fantasi och eleverna. Eleverna är en enorm kraft. Nätet är en källa till mycket kunskap.

Samtal i grupper kring:

  • Reflektion kring filmen
  • Mål i fritidshemmet – kan vi använda de långsiktiga fritidshemsmålen i syftestexten som mål för vår verksamhet? Kan vi göra dem utvärderingsbara? Skulle de gagna fritidshemmets kvalitet?

Gruppsamtalen:

Reflektioner kring filmen:

Filmen bidrog till att det diskuterades tips och idéer kring rastverksamheten och dess betydelse för barnens hela dag. Hur mycket bättre blir klassrumssituationen när barnen inte kommer in med konflikter som måste redas ut?

Så här ser det ut hos oss:

Måste finnas förutsättningar för detta arbete. Någon behöver vara rastansvarig och driva arbetet, inte var kopplad till klass menar Skogshaga. Samma vuxna ute på rasterna, kan prata ihop sig, se mönster. Blackstad- rastaktiviteter. Marieborg-två som ansvarar för aktiviteter, låg och mellan. Har även aktiviteter inne i gympasalen, tex turneringar. Rastbodar öppna. På vintern finns mysis med inneaktiviteter. Åbyäng – rastbodar, finns aktiviteter på lunchrasterna. Samma gäng som alltid ute timmes lunchrast. Näktergalen-inspirerats av Skogshaga. Finns en rastbod och schema för rastaktiviteterna. Näktergalen tipsar Åbyäng om ”kioskbänk” till låneboden. Ljungberga-resurserna ligger i klasserna. Vill utveckla. Brevik-bodar med dåligt system, rastlekar 9.30, ansvarig för Fågelbäret-ingen ansvarig för rastaktiviteter, all personal ute på rast enligt schema. Svårt med material, har eget i klassrummen istället eftersom det försvann.

Vad tar vi med oss?

Olika kultur på skolorna, process att förändra. Miljön påverkar vad man kan göra.

Resurser har viss betydelse, men också att man är fast i tankemönster.

Behöver fundera över vilken målbild man vill ha- utifrån detta se vad man kan göra. Vad har personalen på hela skolan för syn på barnens raster? Kan olika vuxna ha olika roller på rasten?

Rasteverksamheten kräver tillgång på material och det känns inte alltid att det får prioritet.

Vad gör barnen på rasterna? Skogshaga har ett aktivitetsschema i tvåveckorsintervaller.

Rastaktiviteter annonseras på flera skolor så att all personal kan informera barnen innan de går ut på rast om vilka möjligheter som finns. Det blir färre konflikter i klassrummet om vi har en bra rastverksamhet!! Ska det heta rastvärd istället för rastvakt? Rastkul… kan vara namnet på ett speciellt område på skolgården där det finns en alldeles särskild aktivitet. Fotbollsplanen som visades på filmen redovisade som konfliktfyllt område. Hur är det på våra skolor och vad ska vi göra åt det i så fall! Hur kan vi engagera äldre barn i rastverksamheten? Vi kan besöka t ex Skogshaga som jobbat med detta i flera år och lära av dem.

Utmaningar:

  • Skolgårdens utformning.
  • Svårt med lånekort, tappas bort

Framgångsfaktorer:

  • Aktivitetskort
  • Bilder sakerna i boden
  • Aktiva elever, som hjälper till och tar ansvar.
  • Variation i aktiviteterna, inte bara lekar
  • Flytande lekar där man kan hoppa in/ut.
  • Att använda barnens/elevernas idéer i verksamheten. T ex ”flip” istället för att förbjuda att hämta vatten på toa kan man utveckla en aktivitet utifrån detta.

Mål med verksamheten på fritids:

Fritidshemmets syfte måste diskuteras gemensamt på respektive skola.

  • Hur ser vi på vårt uppdrag?
  • Fritidshemmet och skolan ska samverka, men kanske inte helt på skolans villkor? Utgångspunkten ska vara barens villkor eller barnens bästa.
  • Hur skulle det se ut om vi hade fritidsverksamhet hela dagen och att elever istället kommer till oss när det finns behov, istället för att vi som personal finns med i klassrummet. Väva in det dagliga arbetet i SKA-hjulet
  • Utveckla bristområden, en sak i taget.
  • Börja arbeta systematiskt. Planera, dokumentera och utvärdera.
  • Hitta arbetsformer som sker i stunden, inte kräver mycket tid.
  • Viktigt att få med eleverna i jobbet.
  • Fånga in de nyanlända i detta
  • Fånga in ”korridorsvandrarna”
  • Trygghet för barn som har svårt att hitta något att göra på rasten.

Mål utifrån syftestexterna:

  • Formuleras lokalt utifrån behov, intressen i verksamheten.
  • Viktigt att bygga på förmågorna som eleverna ska utveckla
  • Vi vill prata mer om dessa när vi ses nästa gång för att tänka tillsammans. Vi vill gärna sitta i mindre grupper då.

Tack för goda samtal, vi ses den 27 april på Ludvigsborgsskolan. Välkomna då!

 

 

Välkommen på dialogmöte för fritidshemmet

fritids

Så är då äntligen det nya kapitlet, kapitel 4 beslutat och klart. Det finns nu i den nya reviderade läroplanen och för oss att skriva ut från Skolverkets hemsida. Det känns gott att det är beslutat och att vi har varit en del i processen. Under läsåret kommer vi att arbeta vidare med att implementera kapitel 4.

Utifrån våra samtal i juni där vi landande i vikten av att vara trygga i vår läroplan och som bland annat fokuserade uppdraget och vikten av undervisning på fritidshemmet. Detta för att komma ifrån en förmedlingspedagogik och för att stärka vårt uppdrag som fritidspedagoger. Syftet och målet med det vi gör – varför väljer vi de aktiviteter vi gör? var frågor vi lyfte när vi sågs. Vikten av att kunna svara sig själv och andra varför vi gör det vi gör och mot vilka mål det syftar – utan att tappa elevernas nyfikenhet och lust – var angelägna frågeställningar när vi sågs sist.

På vårt första möte den 17 november 8.30 – 10.45 i Tjustsalen på Kommunhuset kommer vi därför se en filmad föreläsning: Strukturerad rastverksamhet och handlar om rasten som en del i fritidshemmets uppdrag i att vara ett komplement till skolan. Föreläsningen beskriver att genom god rastverksamhet som undervisning skapas en målstyrd verksamhet med koppling till vårt uppdrag. Föreläsningen lyfter också vikten av att vara här och nu – att lyssna på eleverna och forma undervisningen utifrån detta med koppling till Lgr 11.

Tills vi ses vill vi att ni läser kapitel 4 i Lgr 11. Utifrån kapitlet och vår vision; Kompetens för livet. Lust att lära, rätt att lyckas. vill vi att ni formulerar en målbild:

Så här ser fritidshemsuppdraget ut på min skola när vi är i mål!

Prata ned din rektor och välkommen med din anmälan till ewa.myhren@vastervik.se senast den 14 november

Hälsningar Ewa Myhrén och Magnus Bengtsson

 

 

Minnesanteckningar från dialogmöte Fritidshem 2016-06-02

 

Film om Lgr 11 och kapitel 4

http://www.lararkanalen.se/fritidspedagogiken-lever-15     37.20 in i filmen ca 26 minuter lång.

Att tydliggöra uppdraget är i fokus, något som kan diskuteras med många – allt från politiker, förvaltningspersonal och föräldrar. Vad barnen har att vinna på att gå på fritids. Kapitel 4 tydliggör också hur fritidshemmet ska tillämpa sin verksamhet. Utgår mycket ifrån skolan men utifrån ett fritidsperspektiv.

Kapitel 4 ska ses i sammanhang med kapitel 1 och 2. Skollagen och läroplanens första två kapitel gäller – här finns inte någon dubbelreglering, d vs står något i skollagen så lyfts det inte in i läroplanen eftersom det gäller för alla.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att många fritidshem inte jobbar tillräckligt målstyrt, detta är en utgångspunkt när man tagit fram kapitlet. Styrdokumenten behöver därför konkretiseras menar Skolinspektionen och därför har nya dokument skrivits fram.

Läroplanen har en annan juridisk tyngd än ett allmänt råd. Man går från bör till ska! Läroplanen är en reglerande text – något vi alla måste följa – för eleverna blir utbildningen därigenom mer likvärdig. Styrdokumenten är en garant för detta då dessa ska skapa en mer enhetlig bild av uppdraget.

I läroplansförordningen står att det som står om lärare gäller också förskollärare och fritidspedagoger i del 1 och 2 av läroplanen. Undervisningen är en målstyrd process under ledning av förskollärare eller lärande som syftar till lärande och utveckling. Detta är också något som också gäller i fritidshemmet och som utgår från skollagens definition av undervisning – att arbeta i fritidshemmet är undervisning. Det är viktigt att diskutera vad undervisning är, det är inte samma sak som en förmedlande pedagogik vilket är viktigt att tänka på.

Undervisningen ska erbjuda eleverna olika saker. Grundstrukturen är samma som i läroplanen för övrigt. Här finns inga kunskapskrav och är inte heller åldersstyrd. Det ska vara en koppling mellan syfte och centralt innehåll. Viktigt att hålla fokus på syftet. Vad är syftet med verksamheten – vilket är målet med det vi gör – varför väljer vi de aktiviteter vi har. Något som man behöver kunna svara på när man arbetar på fritidshemmet.

Målen i andra kapitlet gäller för fritidshemmet, men man kopplar verksamheten till de mål som är tillämpbara.

Processen fram till det dokument som nu är beslutat har varit transparent och flera av fritidshemmen i vår kommun har varit med och haft synpunkter. Man planerar att publicera det nya kapitlet kommer att publiceras senast 1 juli. Innehållet kommer att stämma väl överens med det förslag som Skolverket lämnade till regeringen.

Syftet: visar på undervisningens ansvar för att eleverna ska kunna utvecka de kunskaper och förmågor som anges. Texten avslutas med de förmågor som eleverna ska utveckla på fritids. I det centrala innehållet finns reglerat vad undervisningen ska behandla.

Fritidshemssatsningen kommer att sökas i Västerviks kommun. Det handlar om ca 1.5 miljoner som kommer att fördelas.

Extra anpassningar och särskilt stöd – ett material som kommer att gälla också för fritidshemmet är på gång. Kommer att publiceras på Skolverkets hemsida, där kommer exempel också finnas.

Implementeringssatsning kommer att genomföras av Skolverket – mer info kommer och kommer att vara underlag för vårt fortsatta arbete. Man kommer att ta fram ett kommentarmaterial som stöd för oss i vårt fortsatta arbete. Materialet ska tydliggöra uppdraget och är riktat till lärare i fritidshem och fritidspedagoger. Det kommer också rikta sig till rektorer som är ansvariga för verksamheten. Dessa material finns för att göra skillnad för våra barn och elever.

Vi går ut i våra grupper och samtalar. Samtal som upplevdes som givande.

Sammanfattande grupptankar:

Vi måste vara trygga med vår läroplan och veta vad som står. Ha en gemensam förståelse.

Viktigt att hitta samarbetsytor mellan lärare och fritidspedagoger. Har redan idag skett en positiv utveckling som vi gärna vill jobba vidare på. Det handlar om två olika yrkesgrupper som ofta känner att de har för lite planeringstid – att använda planeringstiden till pedagogiska samtal och inte till görande.

I andra kapitlet finns fritidshemmet med i nästan alla mål, kanske något som man inte gör så mycket av, men andra saker gör vi mycket mer av på fritidshemmet. Syfte och mål utifrån den barngrupp man har är viktigt att ha i fokus.

Mycket av det vi gör skulle vi kunna utveckla. T ex minoritetsgrupper – att synliggöra och uppmärksamma utifrån läroplanen. Att friska upp minnet kring det som står i Lgr 11. Man kommer på saker som man släppt – saker som faller i glömska – saker som man ser på med nya ögon. Det handlar om att vi kommit längre i processen och som vi förmodligen tänker kring på olika sätt beroende på var vi befinner oss på våra fritidshem.

Kapitel 4 gör att vårt uppdrag får mer pondus. Visa på vad vi gör i vårt uppdrag – stärka oss själva – också för att visa på vad uppdraget är, t ex mot föräldrar. Att ha syftet klart för oss är viktigt det skapar fokus för vårt uppdrag. Att träna förmågor på fritidshemmet och att ha en helhet kring barnen så att hela elevens dag blir bra. Verksamheten över tid  är viktig så att det inte blir stress i vardagen utan en hållbar verksamhet som har hållbarhet i fokus .

En idé är att arbeta med kurser, som man gör på Näktergalen där målen finns. Det är viktigt att vi jobbar med den gemensamma värdegrunden skola – fritidshem. Att vi säger samma saker i ”huset” – att alla talar med en mun. Lärandet i fokus – lärande med nyfikenhet i centrum – det situationsanpassande lärandet. Målen och varför vi gör det vi gör för att synliggöra vår verksamhet.

 

 

 

Minnesanteckningar från fritidshemsträff – pedagoger och ledare

Anteckningar från återkoppling fritidshemmet 2016-01-21br07

Inledande reflektioner – hur det ser ut idag. Utmaningar är resurser, lokaler och gruppsammansättningar bland annat. Stor kompetens krävs för arbetet på fritidshemmet. Personal med stor kompetens i vår förvaltning. Det är viktigt att vi arbetar där vi gör mest nytta. Ofta har man som fritidspedagog ett stort uppdrag i skolan vilket ofta leder till att fritidshemsplaneringen inte hinns med till det som är tänkt. Tiden äts upp av schema, matbeställningar och praktiska saker som kanske någon annan kan göra. Organisation är viktigt och rektor har en stor uppgift att möjliggöra det. Fritidshemmet som ett komplement till skolan = barnets hela lärande under hela dagen.

Nytt? Orden undervisning och elever – vad innebär dessa. Komplettera skolan vad är det? Leken skrivs fram liksom förmågorna. SKA känns tydligare – vikten av att planera verksamheten. Tydliggöra uppdraget – statushöjning i och med läroplanskapitel. Viktigt är jobbet med värdegrundsarbetet och demokratibegreppet. Samverkan med närsamhälle och föreningsliv känns angeläget. En tydligare skrivning kring fritidshemmets uppdrag, lärande och rekreation i kombination – inte nytt men mer tydligt.  Ett helhetsuppdrag – vikten av att det inte blir lösryckta insatser utan en röd tråd med ett tydligt mål för eleverna.

Sluta göra? Önskar att slippa taxipass, klädpåminnelser, scheman och matbeställningar – hur kan man göra istället – går det att förenkla? Städa mindre och fokusera mer på barnen istället. Försöka hitta andra vägar till det som stjäl tid, t ex mellanmål. Inte alltid informera föräldrar i första hand – barnen istället. De kan vara mer delaktiga i exempelvis dokumentation, ta tillvara elevernas kompetens och inte serva med sådant som egentligen inte behövs.

Göra mer av? Planera först och genomföra sedan – ett större fokus på planering – vad vill vi – hur kommer vi dit. Komma igång med SKA och dokumentation för att veta vad vi behöver göra. Utgå från läget innan man planerar vidare. Skapa förutsättningar kring organisation och tid så att fritidspedagogerna kan ägna sig åt fritids och utveckla/planera undervisningen. Former för både fritidspedagoger och för fritidspedagoger och skola tillsammans. Olika på olika ställen. Dokumentera och sätta ord på det vi gör för att tydliggöra uppdraget och få det införlivat i SKA. Helheten får inte gå förlorad – relationsskapande arbete är viktigt. Eleverna kan ges ett större ansvar i detta. Barnet i fokus. Kan barnet dokumentera och bli mer delaktig i detta exempelvis.

Barnet och dess lärande i centrum, sluta göra sådant som vi alltid gjort t ex ”städa” för att arbeta mot uppställda mål. Barnen måste också göras medvetna om lärandet som sker på fritids – vi måste bli bättre på att sätta ord på det. Föräldrar efterfrågar inte målen med verksamheten – hur kan vi komma dit?

Värdegrundsuppdraget skola och fritidshem tillsammans för att ha en gemensam grund att stå på och för att skapa förståelse för varandras uppdrag. Skapa en helhet.

Det är viktigt att förvaltningen efterfrågar resultat på det som är viktigt i uppdraget. En mall/matris för vilka mål vi ska jobba med på fritids. Rektors delaktighet är central, hen måste leda arbetet och skapa förutsättningar för detta på respektive enhet.

Nästa träff blir den 2/6. Fram till dess arbetar vi vidare på respektive skola.

 

Dialog i fritidshemmet 20151118

Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget Bokomslag Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget
Ann S Philgren

Den här antologin beskriver med olika infallsvinklar hur ett samarbete mellan fritidshem och skola kan se ut. Teoretiska resonemang med vetenskaplig tyngd kompletteras med praktiska exempel. Boken behandlar bland annat:

  • Viktiga faktorer för att elever ska lära sig och utvecklas, de olika lärarprofessionernas syn på pedagogik och lärande och hur de kan komplettera varandra.
  • Vinster och problemområden i samverkan mellan fritidshem och skola.
  • Miljöns betydelse för lärande och hur fritidshem och skola kan samverka för att skapa lärande miljöer.
  • Planering och bedömning samt hur kvalitetsarbete kan utveckla verksamheterna och samarbetet.
  • Samarbete när det gäller områden som barns relationsarbete, språkutveckling, utomhusvistelse och teknikkunskap.
  • Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning. Den kan också användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap på området.) Antologin Hippinen pratade om. Finns på Läromedia om skolan vill beställa.

Minnesanteckningar Dialog i Fritidshemmet 2015-11-18

Vi inleder med en filmatiserad föreläsning av Anneli Hippinen Ahlgren – http://www.lararkanalen.se/kan-miljon-vara-redskap-for-larande

Artikulering av fritidshemmets miljöer – att skriva fram en samhällsuppfattning, planera verksamheten utifrån målen i läroplanen – vilka är fritidshemmets lärandemiljöer. Vad är didaktik på fritidshemmet?

Lärandet på fritidshemmet:

Formellt t ex samlingar och instruktioner. Sådant som traditionellt tillhör skolan

Informellt, mer vardagsnära lärande som är valt av eleverna.

Det situationsstyrda lärandet – elevens intressen i centrum. Att utgå från elevernas intressen – att de får skapa lärandemiljöernas innehåll. Fungerar också i mer planerade aktiviteter som exempelvis lekar/socialt samspel. Att fånga upp det man ser och ta fatt i det.

Det grupporienterade lärandet – mer process än produkt. Tar tid och måste få göra det så att progression blir möjlig. – Bildning för livet på fritids:

Som fritidspedagog:

  • Inspirera barnen
  • Ge råd
  • Samtalar
  • Stötta
  • initiera aktivitet
  • reflektera
  • Medaktör
  • Känslomässiga band
  • Barncentrerad

Lite forskning om fritidshemmet som läranderum:

Om man jämför skolmiljön med fritidshemsmiljön: metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn – lära tillsammans, med hjälp av kognitiva händelser, med hjälp av objekt eller händelser, utveckla situationsberoende kompetenser utanför skolan- lärande

Metodiskt utforma pedagogiska miljön för att lära barn i skolan uttrycker Hippinen som –  mer abstrakt och symboliskt – individens prestationer i centrum. Tankeverksamhet utan hjälpmedel – utanför skolan har vi verktyg, manipulation av symboler – utanför skolan sampelar objekt och situationer.  Erfarenhetslärande, baserat på barns förkunskaper  – och olika förutsättningar – olika sociala förutsättningar. Undervisningen bör utgå från eller knyta till barns intressen för att öka motivationen. Inlärningen måste vara erfarenhetsbaserat så att eleverna får använda alla sinnen.

En fråga att bikupa runt: Hur ser lärandet ut på ditt fritishem – styrs verksamhete av formellt, situationsstyrt ,erfarenhetsbaserat…lärande?

 

Miljön i styrdokumenten; Skollagen 14 kap 9§.

Målstyrt – fritidshemmets personal och rektor måste vara väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Lokala pedagogiska planeringar – en metod på fritidshemmet. Var är vi – vart ska vi – hur gör vi – mot vad utvärderar vi?

Hur dokumenterar vi och följer upp det vi gör?

Miljön behöver vara en del i det målstyrda uppdraget. Hur jobbar vi med den med tanke på att den är föränderlig och samtidigt en stor del i det situationsstyrda lärandet för att eleverna ska kunna röra sig i miljön utifrån sitt intresse.

Arbetsplats för vuxna? För barn? Hur tycker de vuxna att det ska vara på fritids? Vem avgör?

Saker dikterar villkor – en stängd dörr måste öppnas… Vilka förväntningar bygger vi in i rummen – vad beskriver rummet för eleverna? Vilka förväntningar har jag på rummet, kön byggs in i rummet – både på fritids och i skolan.  Det finns oändliga möjligheter att skapa rum utifrån barngruppen menar Hippinen. Hur man möblerar rum avgör vilka regler som gäller där – kanske signalerar rummet – Här får man springa omkring!

I en välordnad pedagogisk miljö i skolan ses barnen inte som handlande – möblerna signalerar – hur kan vi tänka för att skapa en annan typ av miljö som bjuder in till en annan typ av lärande?

(Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Ny antologi som nämns i föreläsningen.

Hur styr tiden och aktiviteterna lärandet på fritids? Ytterligare något vi behöver fundera på i våra verksamheter. Ser det ut som vi vill? Vad hindrar oss från att göra annorlunda om vi vill?En fråga att surra kring

Dekonstruktion : Att identifiera föreställningar och vanor i verksamheten för att kunna göra förändringar. Vill man förändra sitt arbetssätt behöver man dekonstruera det man gör – för att kunna utvecklas och lära nytt. Att tillsammans i arbetslaget fundera – ska det se ut som det gör eller ska det se ut på annat sätt. Att ifrågasätta det förgivettagna – på fritidshemmet och i skolan.

  • Hur ser miljön ut på fritidshemmet? Var befinner sig barnen?
  • Miljön på fritids – att skapa hemliga rum – barnen gör om rummen för att skapa dessa – något att fundera kring varför eleverna gör på det sättet.
  • Rastaktiviteter och skolgårdens miljö – viktiga delar att fundera kring tillsammans med skolan.
  • Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Gruppsamtalen återkoppling:

  • Skönt att höra Annelie H prata på filmen om det man gör som fritidspedagog. Olika förutsättningar, både lokaler och antal elever. Ibland styr skolans behov väldigt mycket. Man behöver ha koll på alla barn – hallarna är ett stort problem – svårt att få till bra. Leklådor, kanske kan man ta hjälp av barn och föräldrar. Att låta barnen få ”hemliga” rum kan kännas dubbelt då man har ansvar för det som händer. Både barnens och pedagogernas arbetsmiljö är viktig.
  • Olika skolor olika förutsättningar – tar med barnen i lokalernas organisering/hur rummet ska användas. Hur barn leker i olika miljöer – viktig att ta med sig det. Säkerheten i barngruppen – begränsar oss som pedagoger när vi vill erbjuda många lekmiljöer.
  • Plats där pågående projekt kan finnas kvar – långsiktighet i verksamheten som skapar möjligheter i fritidspedagoguppdraget. Skulle skapa goda lärandemöjligheter. Anpassningar efter barngruppen är viktig
  • Regler och strukturer är viktigt – enkelt för att få till verksamheten. Skogen är en bra plats att vara på. Kanske kan man dela upp gruppen mer. Vikten av att kunna utveckla och förlänga leken – kräver lokaler som skapar dessa förutsättningar. Viktigt att i förhållningssättet tänka JA oftare! . Situationsanpassat i mötet med enskild elev – svårare att få till i en leksituation som t ex affären. Barngrupperna är inte anpassade så att man som fritidspedagog kan skapa de lärandemiljöer/situationer man skulle önska.
  • Samma barn i olika yrkeskategorier, utgå från barnens behov – likvärdighet är viktigt inom yrkesgruppen. Samverkan med lärarna för att se hela barnets dag – att dra nytta av varandra under hela skoldagen. Att vi arbetar mer som lag lärare och fritidspedagoger. Kort tid kvar av dagen för att få till en god verksamhet för eleverna då deras skoldag är lång.

Tack för spännande samtal. Vi bjuder in till nya dialoger i vår.

Ewa och Magnus

Dialogmöte för fritidshemmet

Välkommen på dialogmöte

Den 18/11 8.30 – 11.00 i Tjustsalen på kommunhuset ses vi för att samtala vidare kring vårt uppdrag.

Samtalen kring det nya kapitlet i läroplanen sist vi sågs, ligger till grund för våra fortsatta diskussioner kring hur vi skapar ett likvärdigt fritidshem i Västerviks kommun. Utifrån tidigare samtal tar vi vår utgångspunkt i en filmad föreläsning av Annelie Hippinen-Ahlgren som har en tydlig koppling till det allmänna rådet för Fritidshem:

Kan miljön vara ett redskap för lärande?

  • Didaktik och miljö kopplat till uppdraget att komplettera skolan utifrån styrdokumenten. Hur vill vi göra hos oss?
  • Hur vill vi att lärandesituationerna ser ut hos oss? Vad ska eleverna möta på fritids utifrån forskning och beprövad erfarenhet?
  • Vems arbetsmiljö pratar vi om när vi pratar miljö på fritids? De vuxnas eller eleverna – eller både och?

Välkommen önskar Magnus Bengtsson och Ewa Myhrén

Anmälan till Ewa Myhrén senast den 16/11

ewa.myhren@vastervik.se