Kategoriarkiv: Anteckningar fritidshem

Minnesanteckningar från fritidshemsdialogen den 10/10 2019

Hej!

    Stort tack för sist! Vilket engagemang det är i vår grupp!

Här finns Minnesanteckningar 20191010. 

Den 13/11 kommer Ann Pihlgren till oss och föreläser om hur vi kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande på fritidshemmet. Det ser jag mycket fram emot. Till vi  ses på fritidshemsdialog den 6/2 (preliminärt) prövar vi något med eleverna på fritidshemmet, kopplat till den film och den podd vi tog del av när vi sågs senast.

Dialogmöte fritidshem 2019-02-28

Dokumentera nuläget – Skolverkets modul Fritidshemmets undervisning.

Inför träffen har vi tagit del av Skolverkets text kring undervisning i fritidshemmet. Vi samtalar i områdesvisa grupper kring nuläget och kommer fram till att vi gör följande när vi startar upp fortbildningen:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/fritidshemmets-uppdrag—webbkurs

Här går man in och skapar ett konto vilket leder till att man får tillgång till allt material. Vi kommer sedan att träffas i området nästa gång vi har fritidshemsdialog. Rektorerna i respektive område bjuder in till detta.

1: Undervisning i fritidshemmet

Exempel på vad vi tycker är utmärkande för undervisningen i fritidshemmet:

  • Fånga upp elevers intresse
  • Utforma efter behov i gruppen (skapa grupper i gruppen), locka till att prova på.
  • ”Lekarbete” och rollekar, lek överhuvudtaget.
  • Undervisning sker hela tiden på fritidshemmet, situationsbundet, lärprocesser.
  • Behovsstyrt och situationsbundet.
  • Social kompetens
  • Närområdet och aktiviteter där
  • Inflytande från eleverna
  • Skapande Allt vi gör på fritids är undervisning. Allt har ett syfte. Allt är lärostunder. Det finns en pedagogisk tanke bakom. Mycket sker per automatik. Sker naturligt i varje stund.
  • Viktigt att vara förebild. Visa genom sitt sätt att vara.
  • Inte mätbara kunskaper på fritid på samma sätt. Mål – svårt att mäta.
  • Livslångt lärande, vardagskunskaper, social kompetens. ”Det man inte kan lära på KomVux”. Att bli en fungerande samhällsmedborgare.
  • När eleven frågar: Vad är klockan? Svarar man inte utan lär …
  • Motfråga – hur skulle du göra nu? Vad tror du?
  • Trivas med sig själv, bli en trygg person.
  • Spontant och improviserad undervisning och mindre planerad undervisning. Man försöker fånga stunden och bygga vidare på de tankar och idéer eleverna har. Ibland blir det längre spår.
  • Man undervisar på andra platser man går iväg mer från skolan.
  • Det kan vara allt från pyssel till att åka till ishallen.
  • Eleverna behöver mer fritt också då det är uppstyrt mer under dagarna. Detta brukar ofta vara uppstyrt även om det är elevstyrda aktiviteter.
  • Man får anpassa verksamheten mer då den inte är bestämd till vissa tider. Barnen kommer och går.
  • Flexibilitet är en ständigt närvarande faktor.
  • Sociala träningen i fokus.

2: Skapa miljö

Ge ett exempel på hur du och dina kollegor gör för att skapa en miljö som inbjuder till lek och lärande

  • Möjliggör/erbjuder material redskap för att skapa lek/lärande
  • Organiserar upp rummen så att det ska vara inbjudande
  • Lokalerna anpassas kontinuerligt utifrån barngruppens behov. Man utformar och ändrar hela tiden. Lokalerna är ju som de är men innehållet och hur man organiserar lokalerna ändras ju hela tiden.
  • Många av oss delar lokaler med skolan vilket ibland kan försvåra utformningen av lokalen.
  • Önskemål att man kan ha särskilda skåp med inbjudande spel aktiviteter för fritids.
  • Bygga upp miljöer så som café, affär, spa, ”leklådor” som ger möjlighet att förändra miljön.
  • AV-media
  • Man kan styra undervisningen genom att förbereda material för att locka barnen till lek/aktivitet inom det bestämda området.
  • Man ser till att det finns styrning i leken så att den sociala träningen sker under bra former.
  • Man skapar miljöer som lockar eleverna till att leka och samarbeta tillsammans och man tar tillvara på det eleverna intresserat sig för men styr upp det så att det blir mer organiserat.
  • Det får vara ett tillåtande klimat och anpassa lokalerna som inbjuder till lek.
  • Man kan bygga upp en miljö t ex. restaurangmiljö som sedan kan utvecklas till något helt annat och då gäller det att man är på tårna för elevernas utveckling i leken.
  • Man kan som pedagog också vara med i leken för att sedan dra sig ur när leken fungerar. Observera – reflektera och skapa utifrån behov.
  • Eleverna styr.
  • Leklådor.
  • Byta plats – byta aktivitet i rummen.
  • Plocka fram och plocka bort.
  • Skapa lekmiljö där man har en roll som man har kvar en längre stund. Få stöd i leken.

Hinder: att man delar lokal med andra/skolan.

  1. Utforskande arbetssätt

Ge exempel på hur du och dina kollegor kan främja ett utforskande arbetssätt.

  • Experimentgrupp
  • Förhållningssätt, fördjupande frågor
  • Aldrig ge eleverna färdiga lösningar
  • Presentera materialet
  • Vara lyhörd
  • Ta tillvara elevernas intressen.
  • Lockande miljöer som låter eleverna prova på eget och man kan utmana eleverna där man ställer frågor som ger utmaning i leken. Utvecklande frågor för progressionen.
  • Experimentera genom att eleverna själva får fritt använda det material som finns att tillgå.
  • Fantasin flödar fritt och det är eleverna själva som sätter gränserna för var det kan sluta.
  • Att inte ge färdiga svar. Ställa följdfrågor.
  • När man vill veta mer – Hur kan vi ta reda på mer? Finns det någon mer som vet? Ska vi se var vi kan ta reda på det? Kan vi söka tillsammans? Vem kan vi fråga? Kan du ta reda på och berätta för mig?
  • Att lyssna på vad eleverna kan – att få förklara för någon annan.
  • Ge eleverna ansvar – ha tilltro till deras förmåga att klara av uppgifter.
  • Få göra på riktigt.
  1. Ställa frågor

Ge exempel på frågor som du och dina kollegor ställer till eleverna för att utmana deras tankar.

  • Hur tänker du/ni nu?
  • Vad händer om du gör så här?
  • Hur tror du den känner sig?
  • Vad tycker du?
  • Vad vill ni göra?
  • Vad ska vi göra?
  • Kan vi tänka på fler/göra på fler sätt?
  • Hur tänkte du nu?
  • Vad händer om du gör så här?
  • Kan man göra på ett annat sätt?
  • Om du själv skulle kunna få välja hur skulle du vilja göra?
  • Hur vill du att det ska bli?
  • Hur tror du de andra tänker?
  • Hur skulle du känna?
  • Hur tänkte du då? Följdfrågor.
  • Hur kan vi ta reda på det? Kan vi se tillsammans? Hur tänkte du?
  • Har du någon plan för hur du ska göra? Fundera!
  • Kan du visa mig?
  • Träna eleverna att tänka själv… tänk efter.. vad tror du?
  • Ann Pihlgren: Ha ett antal filosofiska frågor i bakfickan. Ex Hur kommer det sig att…
  • Diskutera vid mellanmålet, frukosten.
  • Samtalsämnen att ha vid matbordet:
  • Den här gången gick jag jättelångt…
  • Jag var med om något märkligt…
  • Det här brukar jag hjälpa till med hemma…

5: Utveckla elevernas språk

  • Mellanmålet, samtal, fördjupande samtal, begrepp, situationsstyrt
  • Följa upp elevernas arbete på fritidstid
  • Prata mycket, stötta
  • Leken
  • Spel
  • Kroppsspråk
  • Samlingen
  • Läsa
  • Digitala läromedel
  • Man har skapande miljöer och hjälper eleverna att sätta ord på olika saker och händelser. Man kan snappa upp att eleverna inte förstår användningsområdet för vissa begrepp och hur de kan använda dem och hjälper dem med detta.
  • Man benämner saker med dess rätta begrepp.
  • Man utmanar eleverna att få förklara vad de är ute efter och vad de ska använda det till så att de får sätta ord på sin aktivitet.
  • Man ger eleverna nycklarna till begreppsvärlden genom att jobba tillsammans med eleverna.
  • Man ”tvingar” eleverna att sätta ord på vad de vill och använda sig av de rätta begreppen.
  • Man låter inte eleverna peka.
  • En skillnad mot skolan kan vara att man pratar med enskilda individer när man förklarar begrepp istället för till hela grupper.
  • ”Diskussionsmellis”
  • Spel
  • Rollekar
  • ”Hela tiden”
  • Mer utvecklande om man har en pedagog med som kan följa med elevernas lärande
  • Språkutveckling – oro för att det finns mer svårigheter.
  • Kommunikationen
  • Många elever har digitalt spelspråk – gamerspråk – ljudeffekter osv
  • Rekreation – finns det möjlighet att lyssna på böcker?
  • Högläsning: Stora barngrupper ett hinder, eleverna hämtas lämnas olika tider
  • Litteratur och samtal viktigt för att utveckla språket.
  • Att benämna, förtydliga, förklara, beskriva, be om att eleven berättar och förklarar
  1. Stötta eleverna språkligt
  • Bilder
  • Kroppsspråk
  • Tala tydligt
  • Man kan hjälpa dem genom att låta dem använda rätt begrepp och rättar dem om de använder fel begrepp. Man stämmer av med elever som man märker inte förstår och istället försöker förklara på ett annat sätt. Man bryter ner momentet för varje individ som har svårare att förstå. Ställer frågor som eleverna själva får svara på för att stämma av att de förstår. Detta gör också att man behåller fokus hos eleverna. Sitter ner tillsammans med eleverna för att sätta ord på enskilda händelser för att de ska få en förståelse för förloppet.
  • Bilder, modeller, söka synonymer, hitta ett annat ord för …
  • Svordomar är också en brist på ord
  • Ta tillfällen att prata om något.
  • Tänka medvetet om det
  • Kan avdramatisera orden genom att skoja om det, och sedan kunna lägga undan
  • Svordomsvisan
  • Att förklara innebörden, man förstår inte vad det står för
  1. Elevernas delaktighet
  • Idélåda
  • Fritidsråd/fritidsmöte
  • Aktivitetsval
  • Aktivitetstavla
  • Samlingen
  • Utflykter
  • Lekval
  • Egna idéer
  • Idélåda
  • Låta eleverna ge förslag för vad man skulle kunna göra, en frågeställning som man låta eleverna ge förslag till Ex hur ett rum ska utformas
  • Fritidssamling i början av fritidseftermiddagen (15 min) och alla får göra sin röst hörd
  • Genomgång av eftermiddagens aktiviteter – schema (bildschema)
  1. Elevernas rättigheter och möjligheter
  • Vi ser individen
  • Allas lika värde – att alla ska ha samma möjligheter
  • Öppenhet – att få veta, att eleverna också kan få information om ex ett funktionshinder
  • Förhållningssätt
  • Se möjligheter istället för hinder.

Legocity. Vi ser Skolverkets film Legocity som finns i modulen. Vilka tankar och idéer får vi?

  • Inspirerande
  • Man kan bygga med annat material
  • Bra att man introducerar i tidig ålder, så att man har något att längta efter.
  • Sortera, återanvända
  • Lego är dyrt, men det finns många andra sätt att organisera leken
  • Processen – entreprenöriellt lärande
  • Målet är inte fokus
  • Skogshaga har exempel med socialt entreprenöriellt lärande
  • Hållbarhet i fokus
  • Det blir ”på riktigt” Man har en mottagare
  • Lärandet i leken
  • Verklighetsanknytning.

Legitimationskravet.

Avslutningsvis lyfter Ewa att de av oss som ännu inte sökt legitimation behöver göra det. Från och med den 1/7 behöver man vara legitimerad för att få undervisa i fritidshem. Om det innebär några kostnader så ska dessa läggas in i självservice. Förvaltningen står för dessa.

Stort tack för engagerade och positiva samtal.

Fritidshemsdialog 8 mars 2018

Dialogmöte för fritidshemmet 2018-03-08

Uppdraget till idag:

Vi berättar vad vi har prövat sedan sist. Flera har prövat att spela in på paddan tillsammans med eleverna. Några har också provat att programmera blue-bots. Samverkan med skolan har skett både vid filmande och vid programmering. På något fritids har man också, i samverkan med skolan börjat att ta fram ordningsregler som man sedan kommer att göra små filmer kring för att förstärka värdegrundsarbetet. Eleverna tycker att det är roligt att arbete med detta.

Programmering av varandra genom att gå och röra sig i rummet. Att programmera är inte något som sker digitalt enbart, utan som också sker fysiskt.

Blue-bots:

Bara fantasin sätter gränser för vad vi gör utifrån vårt uppdrag i fritidshemmet. Kartor, bokstäver, djur och natur…

Padlet för oss i vår förvaltning:

Här man kan hitta förslag och idéer till undervisning i fritidshemmet kopplat till digitalisering och programmering. Här finns underlagen till den fysiska programmering som vi gjorde tillsammans idag. Här kan man också boka lådor med Blue-bots: https://padlet.com/skoldatateket1/g13ncozenhui

Olika appar som vi kan använda för att programmera med våra elever:

Light-bot och Scratch jr är två förslag. Scratch jr kan man använda för att göra sagor, berättelser och mycket mer. På webben finns också Scratch där man kan göra egna uppdrag och spel.

QR-koder:

Cloud QR är en app (kostar 40 kr) som Helen Palmén använder, den kostar och man behöver Ios 11 för att kunna ladda ner den. Enkel att använda. Det finns en gratisvariant: https://www.cloud-qr.se/tips där man kan skapa QR-koder. Här ska kommunen teckna ett biträdesavtal så här kan vi använda tjänsten. Det man behöver tänka på är att det finns som en länk när man skapar QR-koder.

Nästa träff:

Sker områdesvis. Testa gärna att göra QR-koder eller något annat som kan kopplas till programmering/digitalisering.

 

 

 

DIALOGMÖTE FRITIDSHEM 2017-11-30

Tema – Digitalisering i Lgr-11

Digitalisering – vad betyder det för oss?

  • Vad behöver vi ge barnen, kritisk granskning – ur ett samhällsperspektiv
  • Eleverna möter så mycket IKT i vardagen, vad ska vi ge dem på fritids och ska vi ge dem det?

Digitalisering – är det ont eller gott?

  • Det är vad man gör det till
  • Det måste finnas en tanke bakom – det vi gör och syftet med vår undervisning.
  • Förändringsprocesser sker snabbt.
  • Hur ska elever (och andra) kunna leva i en digitaliserad värld – så att det är hälsosamt och bra för oss människor.
  • Min egen värdering – att förhålla sig till styrdokumenten. Vad gör jag och hur värderar jag digitalisering i min undervisning. En del av våra styrdokument som vi måste hantera i vår vardag.

fyra aspekter av digitalisering:

    • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället. (Den del där vi känner att det finns en stor och viktig del för oss att jobba vidare med. Funktionen i digitaliseringen. Vi fastnar ofta i digitalisering = spel. Vi är kanske lite bakåtsträvare vi vuxna, kanske håller vi tillbaka och missar att ser möjligheterna? Vad händer om vi inte digitaliserar oss?)
  • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier

 

    • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. (Det område där vi känner att vi arbetar mycket med i skolan, vad är rätt och vad är okej? Åldersgränser i olika sociala medier – varför är det så – att samtala med barnen och ställa utmanande frågor till våra elever)
  • Kunna lösa problem och omsätta idéer till handling.

 

Läroplanen har nya skrivningar

  • I kapitel 1
  • Centralt innehåll i kapitel 4 har digitaliseringsdelar

vad gör vi redan idag på fritids?

  • Söker på nätet
  • Gör egen film
  • Spelar spel
  • Söker på nätet
  • Animera film
  • Programmera robotar
  • Lyssnar på musik
  • Göra egen musik
  • Dansa till YouTube

Hur? Aldrig bli ett självändamål i sig!

Baklängesplanering:

  • Syfte?
  • Vad ska eleverna lära sig?
  • Hur ska de lära sig?
  • Hur kan digitala verktyg stödja det som eleverna ska lära sig?

IKT i fritidshemmet – exempel

Vi går igenom hur man gör en iMovie

(https://www.google.se/search?rlz=1C1GGRV_enSE749SE749&ei=YcEfWuyeKMSA6QS82LeACw&q=tutorial+imovie&oq=tutorial+iMo&gs_l=psy-ab.1.0.0l6j0i22i30k1l4.810718.819571.0.822245.72.36.0.1.1.0.207.2926.30j4j1.36.0….0…1c.1.64.psy-ab..52.19.1580.0..33i160k1j0i67k1j0i131k1j0i10k1.50.Gwt-aZLa9IU eller på Apples egen sida https://support.apple.com/sv-se/imovie ) De här har jag inte kollat om de fungerar, men är gjorda för paddor.

Man kan tänka att vi frågar barnen – gör och upptäck tillsammans. När man är färdig måste man komma ihåg att spara, t ex i bilder.

Sammanfattning av förmiddagen. Det här tar vi med oss:

  • Skoldatateket håller på att göra programmeringslådor som man kommer att kunna låna från dem.
  • Dans och programmeringsspråket
  • Aktivitetsveckor på fritids – göra en film på de aktiviteter som gjorts
  • Skapa smågrupper som får filmuppgifter, kanske utifrån klassiska sagor.
  • Att ta små steg, programmera sin kompis. Mer film om verksamheten som utvärdering. Bygga utifrån instruktioner. Utnyttja sina starka sidor i arbetsgruppen – komplettera varandra i arbetsgruppen – ta hjälp av kollegor. Få in programmering på rastaktiviteter.
  • Utnyttja den teknik som finns på skolan – kan nyttjas av fritids på eftermiddagen – bli bättre på det. Dokumentation, blogg – en öppen kanal där barnen är med i diskussionen kring vad man får ta in och varför.
  • Använda iMovie – inför föräldramöten t ex. Analog programmering passar bra på fritids.
  • Analog programmering. QR-koder med skattjakter mm (finns möjlighet att använda dessa för att lägga info till vårdnadshavare med andra språk).
  • Bokbloggar mm i iMovie, programmering.
  • Vad gör vi på våra olika avdelningar och hur kan vi dela med oss till varandra och hur får vi ihop det med skolan. Hitta en bra gräns mellan det digitala, gå i och gå ur. Något vi alla behöver träna på.
  • Viktigt med kompetensutveckling.

Minnesanteckningar från träff med fritidshemmet 2017-04-27

Vi inleder med att lyfta fram Skolinspektionens tillsyn och att Fritidshemmet inte fick någon kritik utan att man var nyfiken på vår rastverksamhet och gärna ville veta mer. Vi upplever att det skulle ha varit roligt om man besökt våra verksamheter – som vi är väldigt stolta över.

En kort filmad föreläsning: https://www.youtube.com/watch?v=iiXAcg-ANxQ Att vara värd – att ta på sig turkosa glasögon och att välkomna de vi möter. Värdskapet.

Vi går ut i grupper och samtalar kring goda exempel i fritidshemmet – vad som är nytt och vad vi vill fortsätta utveckla.

Samtalen i grupperna handlade om vad vi såg i filmen. Vårt uppdrag på fritids är att möta alla med ”turkosa ögon”. Att se det positiva i vardagen hos alla!

En sammanfattning av vad vi pratat om:

  • Barnen är mer delaktiga idag än tidigare. De är också mer medvetna om de mål de arbetar med.
  • Vi har prövat att göra mer riktade aktiviteter under fritidshemstiden vilket varit positivt för eleverna och känslan av sammanhang och samhörighet.
  • Demokratiövning – ta fram ett namn till fritidshemmet.
  • Det händer väldigt mycket på fritidshemmen!
  • Rörelsebaserat och mycket aktivitet på fritids. Innegrupper där man får möjlighet att vara i en mindre grupp för att leka i lugn och ro, äta mellis i ett mindre sammanhang för rekreation och återhämtning.
  • Inspirerande samtal!
  • Lösningsfokuserad verksamhet. Hög delaktighet, utgår från barnens intressen och erfarenheter. Ett samspel mellan vuxna och elever.
  • Yrkesrollen, att vara ett komplement till skolan eller tvärtom. Hur kan vi samarbeta för att vara ett komplement till varandra?

Framtida utmaningar – vad vill vi?

  • Digitalt arbete. Hur då?
  • Träffas områdesvis vid något tillfälle per termin och ett dialogmöte för hela kommunen.
  • Att lära barnen att förhålla sig till digitala verktyg, mobiler och paddor. En gemensam punkt för ett dialogmöte.
  • Jobba med social kompetens.
  • Digitalt lärande
  • Dokumentation och pedagogisk planering
  • Hur visar vi verksamheten för föräldrarna?
  • Samverkan med vårdnadshavare?
  • Social kompetens – värdegrund – kunna leka så att det är roligt.
  • Träna att man inte kan få som man vill – ingå i en grupp
  • Träna artighet – hälsa på varandra
  • Konfliktlösning
  • Skapa ett lugnare klimat.
  • Barn med särskilda behov på fritids.
  • IKT-verktyg – utrustningen saknas, vad behöver vi kunna?
  • Uppmärksamma jobbet på fritids, t ex på fritidshemmets dag.
  • Hur kan leken konkurrera med den digitala världen?

Träffar i höst

  • En eller två träffar i höst.
  • Samma stängningsdag i höst – skapar förutsättningar för möte.
  • Fortsätta i samma grupper – en önskan för ett bättre kollegialt lärande.
  • Ylva Andersson föreläsning om lek – om en högre nivå – mot äldre barn. Annars någon annan som kan rikta sig mot fritidshemmet. Inriktning 6-12 år.
  • Verktyg för att jobba med grupper, besvärliga situationer.
  • Samtal är viktigt liksom utbyte
  • Input om hur en vecka fungerar i vardagen.

 

Utifrån våra samtal, en sammanställning av vad vi delade med varandra:

Ökad elevdelaktighet; Brainstorming: bilder tillsammans med barnen om vad de vill att innehållet ska vara, fyller i målen efterhand. Brainstorming sker i samlingen. Koppla ihop med målen läroplanen. Aktivitet utifrån planering, dela upp sig. Uppföljning-se vad vi har gjort. På barnens villkor vilket skapat medvetenhet och delaktighet. Skapar kompetenta barn.

Kurser erbjuds på flera fritidshem, de styrs av kursplanemålen med syfte, mål, centralt innehåll. Olika kurser: dans, bakning, att sy, idrott, fågelholkar och lådbil. Lokalerna styr till viss del genomförande och upplägg. Syfte: få möjlighet att se alla mer. Samma barn och personal har detta under veckan. Barnen tycker det är positivt. Tydliggöra vad valen innebär.

Tyst mellis – skapar lugn och ro. Kan man ha någon gång per vecka. Att dela upp gruppen och äta mellis vid annan tid kan vara ett annat alternativ.

Eleverna väljer och anmäler sig efter intresse. Blandade grupper. Startar fritids med upprop, delar ini grupper: inne, ute, rörelse, skapande. Tavla visar vad och vem som är ansvarig. Elever som får ta ansvar för aktivitet, ex åk 2 leder idrott i gy sal under lovet.

Lovjoggen, ett alternativ till skoljoggen för elever som inte kan vara med där. Genom att samla varv i t ex en hinderbana får eleverna välja klistermärken, alla elever får sedan en medalj.

Innedag erbjuds vilket är mycket populärt. Ex på aktivitet : ”laserbana” i korridoren med garn, pingla när man nuddar tråden. För ökad delaktighet har man fritidsråd på skoltid, en gång i månaden.

Samling varje dag -vuxen läser för barnen varje dag för barnen tills alla är samlade, skapar lugn

Whiteboard -aktiviteter styrda utifrån elevernas önskemål. Börjar alltid ht med ”lära-känna” lekar. Bra att göra igen under året, önskas ofta, uppskattat

I gymnastiksalen: leda lekar. Organisera och ordna utflykter. Årstiden styr aktiviteter.

Mattelekar och mattespel fungerar bra.

Samverkan med bibliotek, högläsning och bokprat.

Samverkan med skola och förskoleklass genom experiment.

Pokemon-jakt i skogen – att leta laminerade Pokemons i skogen är en idé som skapar rörelseglädje.

Hälsorum, rum för vila och återhämtning behövs och utvecklas på flera fritids.

Tack för härliga samtal! Vi ses i verksamheten och på nästa dialogmöte!

 

 

Välkommen på dialogmöte för fritidshem 27 april 2017

Dags för nätverket i fritidshem att träffas igen.

Vi ses den 27 april 8.30 – 10.30 i aulan på Ludvigsborgsskolan. Vi har haft nya kapitlet i fokus och fortsätter med det arbetet nu.

Turkos eller grå? Vi inleder med ett inspel av Jan Gunnarsson.

Till denna gång är uppgiften

Utifrån nya läroplanen:

  • Ta med ett gott exempel på något som ni nu provat som ni kan delge varandra.
  • Ta med ett exempel på något som ni behöver utveckla som ni kan delge varandra.
  • Vad har vi nytta av att göra tillsammans på nästa dialogmöte?

Varmt välkommen!

Anmälan till din rektor senast 24/4.

Hälsningar F-6 rektorerna och Ewa Myhrén

Minnesanteckningar från Fritidshemsdialog 2016-11-17

tagul-fritids

Rastaktivist Gustav Sundh – vi lyssnar på en streamad föreläsning: http://www.lararkanalen.se/strukturerad-rastverksamhet

Rasten kan vara ett svårt tillfälle för många elever. Lärarna upplever att det är ”ett nödvändigt ont” som gärna någon annan får ta hand om. Det gäller att hitta ett sätt som kan fungera på den egna skolan för rasten.

  • Vad tycker barnen? Hur kan vi möta deras önskemål – hur kan vi skapa förutsättningar för alla barn – en rast som har ett sammanhang för alla elever.
  • Vad tycker pedagogerna? Inte alltid så positivt, ”offentlig-toalett-principen”. Fort in och fort ut. Gärna någon annan som får ta ansvar för rasten.

Att börja med en utvärdering av nuläget för att göra en analys – vad ser vi, titta på hur det ser ut på rasterna, var är barnen, vad gör de? För att in nästa steg komma fram till; vad vill vi ha, vad skulle vi kunna erbjuda? Hur skulle våra raster kunna se ut? Man kan fråga lärarna vad de tycker och tänker, men också beskriva vad som är fritidshemmets uppdrag. Att som fritidspedagog leda lärarna i det här jobbet – att våga ta plats och leda kollegor. Utifrån detta bygga en plan för verksamheten. Så här kan vi göra – det här blir konsekvenserna för skolan – både de positiva och de negativa. Utforma en lathund för vad som gäller på vår skola vad det gäller rasten, exempelvis så här:

sa-har-vill-vi-ha-det-pa-rastenrastregler

 

Men man kan också tänka såhär kring reglerna på en skolgård:

rast

I rastboden har man ordning och reda, bara några få personer har tillgång till nycklar dit – Gustav har Idrottslärarna, slöjdläraren och vaktmästaren med sig i detta och de hjälper varandra – det behövs för att det ska fungera.

Att som spana på det som händer på rasten; Allt händer i 3-veckors cykler menar Gustav.

treveckorscykeln

Rastaktivisterna – lekens bästa vän! En FB-grupp man kan gå med i. Det finns många lekar som tränar de förmågor som finns i skolans kursplaner – förutom att leva upp till det som står i kapitel 4, Fritidshemmet i Lgr 11.

Att förändra strukturer och normer är viktigt. Här är dokumentationen viktig för att synliggöra det man gör och hur det förändras. Att jobba med förebilder för att förändra invanda normer och strukturer. Fronta det som syns – för att locka och utmana alla att pröva och testa allt!

En sandslottstävling skapar samtal – samtal som kan utveckla språket och samtal som kan bidra till demokratiska processer. T ex kan man skapa regelmatriser tillsammans med elevrådet. Man kan skapa fairplay regler för sin skola –

Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling – här har fritids en viktig roll för att hitta alla elever – främja och förebygga.

Framgångskriterier:

  • Man ska förstå snabbt vad det hela går ut på.
  • Korta pass, lätt kunna hoppa in
  • Utmaning på gruppnivå
  • Fairplaytävlingar – man får +poäng när man gör något bra istället för poängavdrag.
  • För alla ungar
  • Pröva en eller två gånger – men inte längre om det inte funkar
  • Fånga dagssländor
  • Tre-veckorscykler
  • Rastboden – en plats för alla, julklapp till eleverna i f-klass – då får de börja vara i boden.
  • ”ödeskort” – eleverna får dra ett kort och låta slumpen avgöra.
  • Varvaneruppdrag – nått man kan ha när barnen börjar bli lite trötta och det är dags att gå hem.
  • Guldkortskandidat – då jobbar man ett helt år med att ta ansvar för rastverksamheten. De har det inlagt i sina scheman så att de vet vad som gäller. De stöttar också upp de yngre eleverna som har rastbodsverksamhet, åk 2 här. Har man guldkort får man låna rätt fritt i boden. Känna sig utvald, behövd, extra viktig. Ha positiva förväntningar på sig. Få stor frihet. Intervjuar eleverna som vill bli guldkortskandidater. Får sköta beställningar, har bodenråd med ftp, kan dra in kort från elever som inte sköter sig – den vuxne följer upp. Får varm choklad ibland och får sitt guldkort på skolavslutningen.
  • Långsiktigt schema – så att alla elever vet och de vuxna.

Det tar tid att förändra – måste tänka långsiktigt och våga prova. Visa potentiella vinster för skolledningen. Visa på vinsten för elevernas lärande. Våga misslyckas och prova. Att använda sin fantasi och eleverna. Eleverna är en enorm kraft. Nätet är en källa till mycket kunskap.

Samtal i grupper kring:

  • Reflektion kring filmen
  • Mål i fritidshemmet – kan vi använda de långsiktiga fritidshemsmålen i syftestexten som mål för vår verksamhet? Kan vi göra dem utvärderingsbara? Skulle de gagna fritidshemmets kvalitet?

Gruppsamtalen:

Reflektioner kring filmen:

Filmen bidrog till att det diskuterades tips och idéer kring rastverksamheten och dess betydelse för barnens hela dag. Hur mycket bättre blir klassrumssituationen när barnen inte kommer in med konflikter som måste redas ut?

Så här ser det ut hos oss:

Måste finnas förutsättningar för detta arbete. Någon behöver vara rastansvarig och driva arbetet, inte var kopplad till klass menar Skogshaga. Samma vuxna ute på rasterna, kan prata ihop sig, se mönster. Blackstad- rastaktiviteter. Marieborg-två som ansvarar för aktiviteter, låg och mellan. Har även aktiviteter inne i gympasalen, tex turneringar. Rastbodar öppna. På vintern finns mysis med inneaktiviteter. Åbyäng – rastbodar, finns aktiviteter på lunchrasterna. Samma gäng som alltid ute timmes lunchrast. Näktergalen-inspirerats av Skogshaga. Finns en rastbod och schema för rastaktiviteterna. Näktergalen tipsar Åbyäng om ”kioskbänk” till låneboden. Ljungberga-resurserna ligger i klasserna. Vill utveckla. Brevik-bodar med dåligt system, rastlekar 9.30, ansvarig för Fågelbäret-ingen ansvarig för rastaktiviteter, all personal ute på rast enligt schema. Svårt med material, har eget i klassrummen istället eftersom det försvann.

Vad tar vi med oss?

Olika kultur på skolorna, process att förändra. Miljön påverkar vad man kan göra.

Resurser har viss betydelse, men också att man är fast i tankemönster.

Behöver fundera över vilken målbild man vill ha- utifrån detta se vad man kan göra. Vad har personalen på hela skolan för syn på barnens raster? Kan olika vuxna ha olika roller på rasten?

Rasteverksamheten kräver tillgång på material och det känns inte alltid att det får prioritet.

Vad gör barnen på rasterna? Skogshaga har ett aktivitetsschema i tvåveckorsintervaller.

Rastaktiviteter annonseras på flera skolor så att all personal kan informera barnen innan de går ut på rast om vilka möjligheter som finns. Det blir färre konflikter i klassrummet om vi har en bra rastverksamhet!! Ska det heta rastvärd istället för rastvakt? Rastkul… kan vara namnet på ett speciellt område på skolgården där det finns en alldeles särskild aktivitet. Fotbollsplanen som visades på filmen redovisade som konfliktfyllt område. Hur är det på våra skolor och vad ska vi göra åt det i så fall! Hur kan vi engagera äldre barn i rastverksamheten? Vi kan besöka t ex Skogshaga som jobbat med detta i flera år och lära av dem.

Utmaningar:

  • Skolgårdens utformning.
  • Svårt med lånekort, tappas bort

Framgångsfaktorer:

  • Aktivitetskort
  • Bilder sakerna i boden
  • Aktiva elever, som hjälper till och tar ansvar.
  • Variation i aktiviteterna, inte bara lekar
  • Flytande lekar där man kan hoppa in/ut.
  • Att använda barnens/elevernas idéer i verksamheten. T ex ”flip” istället för att förbjuda att hämta vatten på toa kan man utveckla en aktivitet utifrån detta.

Mål med verksamheten på fritids:

Fritidshemmets syfte måste diskuteras gemensamt på respektive skola.

  • Hur ser vi på vårt uppdrag?
  • Fritidshemmet och skolan ska samverka, men kanske inte helt på skolans villkor? Utgångspunkten ska vara barens villkor eller barnens bästa.
  • Hur skulle det se ut om vi hade fritidsverksamhet hela dagen och att elever istället kommer till oss när det finns behov, istället för att vi som personal finns med i klassrummet. Väva in det dagliga arbetet i SKA-hjulet
  • Utveckla bristområden, en sak i taget.
  • Börja arbeta systematiskt. Planera, dokumentera och utvärdera.
  • Hitta arbetsformer som sker i stunden, inte kräver mycket tid.
  • Viktigt att få med eleverna i jobbet.
  • Fånga in de nyanlända i detta
  • Fånga in ”korridorsvandrarna”
  • Trygghet för barn som har svårt att hitta något att göra på rasten.

Mål utifrån syftestexterna:

  • Formuleras lokalt utifrån behov, intressen i verksamheten.
  • Viktigt att bygga på förmågorna som eleverna ska utveckla
  • Vi vill prata mer om dessa när vi ses nästa gång för att tänka tillsammans. Vi vill gärna sitta i mindre grupper då.

Tack för goda samtal, vi ses den 27 april på Ludvigsborgsskolan. Välkomna då!