Dialogmöte för fritidshemmet 2018-03-08

Uppdraget till idag:

Vi berättar vad vi har prövat sedan sist. Flera har prövat att spela in på paddan tillsammans med eleverna. Några har också provat att programmera blue-bots. Samverkan med skolan har skett både vid filmande och vid programmering. På något fritids har man också, i samverkan med skolan börjat att ta fram ordningsregler som man sedan kommer att göra små filmer kring för att förstärka värdegrundsarbetet. Eleverna tycker att det är roligt att arbete med detta.

Programmering av varandra genom att gå och röra sig i rummet. Att programmera är inte något som sker digitalt enbart, utan som också sker fysiskt.

Blue-bots:

Bara fantasin sätter gränser för vad vi gör utifrån vårt uppdrag i fritidshemmet. Kartor, bokstäver, djur och natur…

Padlet för oss i vår förvaltning:

Här man kan hitta förslag och idéer till undervisning i fritidshemmet kopplat till digitalisering och programmering. Här finns underlagen till den fysiska programmering som vi gjorde tillsammans idag. Här kan man också boka lådor med Blue-bots: https://padlet.com/skoldatateket1/g13ncozenhui

Olika appar som vi kan använda för att programmera med våra elever:

Light-bot och Scratch jr är två förslag. Scratch jr kan man använda för att göra sagor, berättelser och mycket mer. På webben finns också Scratch där man kan göra egna uppdrag och spel.

QR-koder:

Cloud QR är en app (kostar 40 kr) som Helen Palmén använder, den kostar och man behöver Ios 11 för att kunna ladda ner den. Enkel att använda. Det finns en gratisvariant: https://www.cloud-qr.se/tips där man kan skapa QR-koder. Här ska kommunen teckna ett biträdesavtal så här kan vi använda tjänsten. Det man behöver tänka på är att det finns som en länk när man skapar QR-koder.

Nästa träff:

Sker områdesvis. Testa gärna att göra QR-koder eller något annat som kan kopplas till programmering/digitalisering.

 

 

 

Tema – Digitalisering i Lgr-11

Digitalisering – vad betyder det för oss?

• Vad behöver vi ge barnen, kritisk granskning – ur ett samhällsperspektiv
• Eleverna möter så mycket IKT i vardagen, vad ska vi ge dem på fritids och ska vi ge dem det?

Digitalisering – är det ont eller gott?

• Det är vad man gör det till
• Det måste finnas en tanke bakom – det vi gör och syftet med vår undervisning.
• Förändringsprocesser sker snabbt.
• Hur ska elever (och andra) kunna leva i en digitaliserad värld – så att det är hälsosamt och bra för oss människor.
• Min egen värdering – att förhålla sig till styrdokumenten. Vad gör jag och hur värderar jag digitalisering i min undervisning. En del av våra styrdokument som vi måste hantera i vår vardag.

fyra aspekter av digitalisering:

• • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället. (Den del där vi känner att det finns en stor och viktig del för oss att jobba vidare med. Funktionen i digitaliseringen. Vi fastnar ofta i digitalisering = spel. Vi är kanske lite bakåtsträvare vi vuxna, kanske håller vi tillbaka och missar att ser möjligheterna? Vad händer om vi inte digitaliserar oss?)

• Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier

 

• • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. (Det område där vi känner att vi arbetar mycket med i skolan, vad är rätt och vad är okej? Åldersgränser i olika sociala medier – varför är det så – att samtala med barnen och ställa utmanande frågor till våra elever)

• Kunna lösa problem och omsätta idéer till handling.

 

Läroplanen har nya skrivningar

• I kapitel 1
• Centralt innehåll i kapitel 4 har digitaliseringsdelar

vad gör vi redan idag på fritids?

• Söker på nätet
• Gör egen film
• Spelar spel
• Söker på nätet
• Animera film
• Programmera robotar
• Lyssnar på musik
• Göra egen musik
• Dansa till YouTube

Hur? Aldrig bli ett självändamål i sig!

Baklängesplanering:

• Syfte?
• Vad ska eleverna lära sig?
• Hur ska de lära sig?
• Hur kan digitala verktyg stödja det som eleverna ska lära sig?

IKT i fritidshemmet – exempel

• Film; att dokumentera, utvärdera, lära teknik
• Programmering (https://urskola.se/Produkter/196673-Programmera-mera/Visa-alla , även på Skolverket, https://code.org/ , https://www.kodboken.se/ och hos kodpedagogen är bra tips på hur man kan jobba med dessa delar)
• Spel och sociala medier. Lärportalen, ett avsnitt kring spel och kritiskt textarbete. En artikel kring hur man kan diskutera med eleverna kring detta: https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/005_Kritiskt-textarbete/del_05/material/Flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M5_fsk-6_05A_05_Kritiskt-tankande.docx

Vi går igenom hur man gör en iMovie

(https://www.google.se/search?rlz=1C1GGRV_enSE749SE749&ei=YcEfWuyeKMSA6QS82LeACw&q=tutorial+imovie&oq=tutorial+iMo&gs_l=psy-ab.1.0.0l6j0i22i30k1l4.810718.819571.0.822245.72.36.0.1.1.0.207.2926.30j4j1.36.0….0…1c.1.64.psy-ab..52.19.1580.0..33i160k1j0i67k1j0i131k1j0i10k1.50.Gwt-aZLa9IU eller på Apples egen sida https://support.apple.com/sv-se/imovie ) De här har jag inte kollat om de fungerar, men är gjorda för paddor.

Man kan tänka att vi frågar barnen – gör och upptäck tillsammans. När man är färdig måste man komma ihåg att spara, t ex i bilder.

Sammanfattning av förmiddagen. Det här tar vi med oss:

• Skoldatateket håller på att göra programmeringslådor som man kommer att kunna låna från dem.
• Dans och programmeringsspråket
• Aktivitetsveckor på fritids – göra en film på de aktiviteter som gjorts
• Skapa smågrupper som får filmuppgifter, kanske utifrån klassiska sagor.
• Att ta små steg, programmera sin kompis. Mer film om verksamheten som utvärdering. Bygga utifrån instruktioner. Utnyttja sina starka sidor i arbetsgruppen – komplettera varandra i arbetsgruppen – ta hjälp av kollegor. Få in programmering på rastaktiviteter.
• Utnyttja den teknik som finns på skolan – kan nyttjas av fritids på eftermiddagen – bli bättre på det. Dokumentation, blogg – en öppen kanal där barnen är med i diskussionen kring vad man får ta in och varför.
• Använda iMovie – inför föräldramöten t ex. Analog programmering passar bra på fritids.
• Analog programmering. QR-koder med skattjakter mm (finns möjlighet att använda dessa för att lägga info till vårdnadshavare med andra språk).
• Bokbloggar mm i iMovie, programmering.
• Vad gör vi på våra olika avdelningar och hur kan vi dela med oss till varandra och hur får vi ihop det med skolan. Hitta en bra gräns mellan det digitala, gå i och gå ur. Något vi alla behöver träna på.
• Viktigt med kompetensutveckling.

Vi inleder med att lyfta fram Skolinspektionens tillsyn och att Fritidshemmet inte fick någon kritik utan att man var nyfiken på vår rastverksamhet och gärna ville veta mer. Vi upplever att det skulle ha varit roligt om man besökt våra verksamheter – som vi är väldigt stolta över.

En kort filmad föreläsning: https://www.youtube.com/watch?v=iiXAcg-ANxQ Att vara värd – att ta på sig turkosa glasögon och att välkomna de vi möter. Värdskapet.

Vi går ut i grupper och samtalar kring goda exempel i fritidshemmet – vad som är nytt och vad vi vill fortsätta utveckla.

Samtalen i grupperna handlade om vad vi såg i filmen. Vårt uppdrag på fritids är att möta alla med ”turkosa ögon”. Att se det positiva i vardagen hos alla!

En sammanfattning av vad vi pratat om:

• Barnen är mer delaktiga idag än tidigare. De är också mer medvetna om de mål de arbetar med.
• Vi har prövat att göra mer riktade aktiviteter under fritidshemstiden vilket varit positivt för eleverna och känslan av sammanhang och samhörighet.
• Demokratiövning – ta fram ett namn till fritidshemmet.
• Det händer väldigt mycket på fritidshemmen!
• Rörelsebaserat och mycket aktivitet på fritids. Innegrupper där man får möjlighet att vara i en mindre grupp för att leka i lugn och ro, äta mellis i ett mindre sammanhang för rekreation och återhämtning.
• Inspirerande samtal!
• Lösningsfokuserad verksamhet. Hög delaktighet, utgår från barnens intressen och erfarenheter. Ett samspel mellan vuxna och elever.
• Yrkesrollen, att vara ett komplement till skolan eller tvärtom. Hur kan vi samarbeta för att vara ett komplement till varandra?

Framtida utmaningar – vad vill vi?

• Digitalt arbete. Hur då?
• Träffas områdesvis vid något tillfälle per termin och ett dialogmöte för hela kommunen.
• Att lära barnen att förhålla sig till digitala verktyg, mobiler och paddor. En gemensam punkt för ett dialogmöte.
• Jobba med social kompetens.
• Digitalt lärande
• Dokumentation och pedagogisk planering
• Hur visar vi verksamheten för föräldrarna?
• Samverkan med vårdnadshavare?
• Social kompetens – värdegrund – kunna leka så att det är roligt.
• Träna att man inte kan få som man vill – ingå i en grupp
• Träna artighet – hälsa på varandra
• Konfliktlösning
• Skapa ett lugnare klimat.
• Barn med särskilda behov på fritids.
• IKT-verktyg – utrustningen saknas, vad behöver vi kunna?
• Uppmärksamma jobbet på fritids, t ex på fritidshemmets dag.
• Hur kan leken konkurrera med den digitala världen?

Träffar i höst

• En eller två träffar i höst.
• Samma stängningsdag i höst – skapar förutsättningar för möte.
• Fortsätta i samma grupper – en önskan för ett bättre kollegialt lärande.
• Ylva Andersson föreläsning om lek – om en högre nivå – mot äldre barn. Annars någon annan som kan rikta sig mot fritidshemmet. Inriktning 6-12 år.
• Verktyg för att jobba med grupper, besvärliga situationer.
• Samtal är viktigt liksom utbyte
• Input om hur en vecka fungerar i vardagen.

 

Utifrån våra samtal, en sammanställning av vad vi delade med varandra:

Ökad elevdelaktighet; Brainstorming: bilder tillsammans med barnen om vad de vill att innehållet ska vara, fyller i målen efterhand. Brainstorming sker i samlingen. Koppla ihop med målen läroplanen. Aktivitet utifrån planering, dela upp sig. Uppföljning-se vad vi har gjort. På barnens villkor vilket skapat medvetenhet och delaktighet. Skapar kompetenta barn.

Kurser erbjuds på flera fritidshem, de styrs av kursplanemålen med syfte, mål, centralt innehåll. Olika kurser: dans, bakning, att sy, idrott, fågelholkar och lådbil. Lokalerna styr till viss del genomförande och upplägg. Syfte: få möjlighet att se alla mer. Samma barn och personal har detta under veckan. Barnen tycker det är positivt. Tydliggöra vad valen innebär.

Tyst mellis – skapar lugn och ro. Kan man ha någon gång per vecka. Att dela upp gruppen och äta mellis vid annan tid kan vara ett annat alternativ.

Eleverna väljer och anmäler sig efter intresse. Blandade grupper. Startar fritids med upprop, delar ini grupper: inne, ute, rörelse, skapande. Tavla visar vad och vem som är ansvarig. Elever som får ta ansvar för aktivitet, ex åk 2 leder idrott i gy sal under lovet.

Lovjoggen, ett alternativ till skoljoggen för elever som inte kan vara med där. Genom att samla varv i t ex en hinderbana får eleverna välja klistermärken, alla elever får sedan en medalj.

Innedag erbjuds vilket är mycket populärt. Ex på aktivitet : ”laserbana” i korridoren med garn, pingla när man nuddar tråden. För ökad delaktighet har man fritidsråd på skoltid, en gång i månaden.

Samling varje dag -vuxen läser för barnen varje dag för barnen tills alla är samlade, skapar lugn

Whiteboard -aktiviteter styrda utifrån elevernas önskemål. Börjar alltid ht med ”lära-känna” lekar. Bra att göra igen under året, önskas ofta, uppskattat

I gymnastiksalen: leda lekar. Organisera och ordna utflykter. Årstiden styr aktiviteter.

Mattelekar och mattespel fungerar bra.

Samverkan med bibliotek, högläsning och bokprat.

Samverkan med skola och förskoleklass genom experiment.

Pokemon-jakt i skogen – att leta laminerade Pokemons i skogen är en idé som skapar rörelseglädje.

Hälsorum, rum för vila och återhämtning behövs och utvecklas på flera fritids.

Tack för härliga samtal! Vi ses i verksamheten och på nästa dialogmöte!

 

 

Dags för nätverket i fritidshem att träffas igen.

Vi ses den 27 april 8.30 – 10.30 i aulan på Ludvigsborgsskolan. Vi har haft nya kapitlet i fokus och fortsätter med det arbetet nu.

Turkos eller grå? Vi inleder med ett inspel av Jan Gunnarsson.

Till denna gång är uppgiften

Utifrån nya läroplanen:

• Ta med ett gott exempel på något som ni nu provat som ni kan delge varandra.
• Ta med ett exempel på något som ni behöver utveckla som ni kan delge varandra.
• Vad har vi nytta av att göra tillsammans på nästa dialogmöte?

Varmt välkommen!

Anmälan till din rektor senast 24/4.

Hälsningar F-6 rektorerna och Ewa Myhrén

Här finns det stödmaterial som Skolverket publicerat för implementeringen av vårt nya kapitel i Lgr 11 kring fritidshemmet. Vi kommer att använda det under våra kommande dialogmöten.

Lär känna läroplanen. Förskoleklass

Här finns ett stödmaterial kring det nya kapitlet i Lgr 11 kring fritidshemmet. Vi kommer att använda oss av detta under våra kommande dialogmöten

Förskoleklassen. Lär känna läroplanen.

Rastaktivist Gustav Sundh – vi lyssnar på en streamad föreläsning: http://www.lararkanalen.se/strukturerad-rastverksamhet

Rasten kan vara ett svårt tillfälle för många elever. Lärarna upplever att det är ”ett nödvändigt ont” som gärna någon annan får ta hand om. Det gäller att hitta ett sätt som kan fungera på den egna skolan för rasten.

• Vad tycker barnen? Hur kan vi möta deras önskemål – hur kan vi skapa förutsättningar för alla barn – en rast som har ett sammanhang för alla elever.
• Vad tycker pedagogerna? Inte alltid så positivt, ”offentlig-toalett-principen”. Fort in och fort ut. Gärna någon annan som får ta ansvar för rasten.

Att börja med en utvärdering av nuläget för att göra en analys – vad ser vi, titta på hur det ser ut på rasterna, var är barnen, vad gör de? För att in nästa steg komma fram till; vad vill vi ha, vad skulle vi kunna erbjuda? Hur skulle våra raster kunna se ut? Man kan fråga lärarna vad de tycker och tänker, men också beskriva vad som är fritidshemmets uppdrag. Att som fritidspedagog leda lärarna i det här jobbet – att våga ta plats och leda kollegor. Utifrån detta bygga en plan för verksamheten. Så här kan vi göra – det här blir konsekvenserna för skolan – både de positiva och de negativa. Utforma en lathund för vad som gäller på vår skola vad det gäller rasten, exempelvis så här:

 

Men man kan också tänka såhär kring reglerna på en skolgård:

I rastboden har man ordning och reda, bara några få personer har tillgång till nycklar dit – Gustav har Idrottslärarna, slöjdläraren och vaktmästaren med sig i detta och de hjälper varandra – det behövs för att det ska fungera.

Att som spana på det som händer på rasten; Allt händer i 3-veckors cykler menar Gustav.

Rastaktivisterna – lekens bästa vän! En FB-grupp man kan gå med i. Det finns många lekar som tränar de förmågor som finns i skolans kursplaner – förutom att leva upp till det som står i kapitel 4, Fritidshemmet i Lgr 11.

Att förändra strukturer och normer är viktigt. Här är dokumentationen viktig för att synliggöra det man gör och hur det förändras. Att jobba med förebilder för att förändra invanda normer och strukturer. Fronta det som syns – för att locka och utmana alla att pröva och testa allt!

En sandslottstävling skapar samtal – samtal som kan utveckla språket och samtal som kan bidra till demokratiska processer. T ex kan man skapa regelmatriser tillsammans med elevrådet. Man kan skapa fairplay regler för sin skola –

Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling – här har fritids en viktig roll för att hitta alla elever – främja och förebygga.

Framgångskriterier:

• Man ska förstå snabbt vad det hela går ut på.
• Korta pass, lätt kunna hoppa in
• Utmaning på gruppnivå
• Fairplaytävlingar – man får +poäng när man gör något bra istället för poängavdrag.
• För alla ungar
• Pröva en eller två gånger – men inte längre om det inte funkar
• Fånga dagssländor
• Tre-veckorscykler
• Rastboden – en plats för alla, julklapp till eleverna i f-klass – då får de börja vara i boden.
• ”ödeskort” – eleverna får dra ett kort och låta slumpen avgöra.
• Varvaneruppdrag – nått man kan ha när barnen börjar bli lite trötta och det är dags att gå hem.
• Guldkortskandidat – då jobbar man ett helt år med att ta ansvar för rastverksamheten. De har det inlagt i sina scheman så att de vet vad som gäller. De stöttar också upp de yngre eleverna som har rastbodsverksamhet, åk 2 här. Har man guldkort får man låna rätt fritt i boden. Känna sig utvald, behövd, extra viktig. Ha positiva förväntningar på sig. Få stor frihet. Intervjuar eleverna som vill bli guldkortskandidater. Får sköta beställningar, har bodenråd med ftp, kan dra in kort från elever som inte sköter sig – den vuxne följer upp. Får varm choklad ibland och får sitt guldkort på skolavslutningen.
• Långsiktigt schema – så att alla elever vet och de vuxna.

Det tar tid att förändra – måste tänka långsiktigt och våga prova. Visa potentiella vinster för skolledningen. Visa på vinsten för elevernas lärande. Våga misslyckas och prova. Att använda sin fantasi och eleverna. Eleverna är en enorm kraft. Nätet är en källa till mycket kunskap.

Samtal i grupper kring:

• Reflektion kring filmen
• Mål i fritidshemmet – kan vi använda de långsiktiga fritidshemsmålen i syftestexten som mål för vår verksamhet? Kan vi göra dem utvärderingsbara? Skulle de gagna fritidshemmets kvalitet?

Gruppsamtalen:

Reflektioner kring filmen:

Filmen bidrog till att det diskuterades tips och idéer kring rastverksamheten och dess betydelse för barnens hela dag. Hur mycket bättre blir klassrumssituationen när barnen inte kommer in med konflikter som måste redas ut?

Så här ser det ut hos oss:

Måste finnas förutsättningar för detta arbete. Någon behöver vara rastansvarig och driva arbetet, inte var kopplad till klass menar Skogshaga. Samma vuxna ute på rasterna, kan prata ihop sig, se mönster. Blackstad- rastaktiviteter. Marieborg-två som ansvarar för aktiviteter, låg och mellan. Har även aktiviteter inne i gympasalen, tex turneringar. Rastbodar öppna. På vintern finns mysis med inneaktiviteter. Åbyäng – rastbodar, finns aktiviteter på lunchrasterna. Samma gäng som alltid ute timmes lunchrast. Näktergalen-inspirerats av Skogshaga. Finns en rastbod och schema för rastaktiviteterna. Näktergalen tipsar Åbyäng om ”kioskbänk” till låneboden. Ljungberga-resurserna ligger i klasserna. Vill utveckla. Brevik-bodar med dåligt system, rastlekar 9.30, ansvarig för Fågelbäret-ingen ansvarig för rastaktiviteter, all personal ute på rast enligt schema. Svårt med material, har eget i klassrummen istället eftersom det försvann.

Vad tar vi med oss?

Olika kultur på skolorna, process att förändra. Miljön påverkar vad man kan göra.

Resurser har viss betydelse, men också att man är fast i tankemönster.

Behöver fundera över vilken målbild man vill ha- utifrån detta se vad man kan göra. Vad har personalen på hela skolan för syn på barnens raster? Kan olika vuxna ha olika roller på rasten?

Rasteverksamheten kräver tillgång på material och det känns inte alltid att det får prioritet.

Vad gör barnen på rasterna? Skogshaga har ett aktivitetsschema i tvåveckorsintervaller.

Rastaktiviteter annonseras på flera skolor så att all personal kan informera barnen innan de går ut på rast om vilka möjligheter som finns. Det blir färre konflikter i klassrummet om vi har en bra rastverksamhet!! Ska det heta rastvärd istället för rastvakt? Rastkul… kan vara namnet på ett speciellt område på skolgården där det finns en alldeles särskild aktivitet. Fotbollsplanen som visades på filmen redovisade som konfliktfyllt område. Hur är det på våra skolor och vad ska vi göra åt det i så fall! Hur kan vi engagera äldre barn i rastverksamheten? Vi kan besöka t ex Skogshaga som jobbat med detta i flera år och lära av dem.

Utmaningar:

• Skolgårdens utformning.
• Svårt med lånekort, tappas bort

Framgångsfaktorer:

• Aktivitetskort
• Bilder sakerna i boden
• Aktiva elever, som hjälper till och tar ansvar.
• Variation i aktiviteterna, inte bara lekar
• Flytande lekar där man kan hoppa in/ut.
• Att använda barnens/elevernas idéer i verksamheten. T ex ”flip” istället för att förbjuda att hämta vatten på toa kan man utveckla en aktivitet utifrån detta.

Mål med verksamheten på fritids:

Fritidshemmets syfte måste diskuteras gemensamt på respektive skola.

• Hur ser vi på vårt uppdrag?
• Fritidshemmet och skolan ska samverka, men kanske inte helt på skolans villkor? Utgångspunkten ska vara barens villkor eller barnens bästa.
• Hur skulle det se ut om vi hade fritidsverksamhet hela dagen och att elever istället kommer till oss när det finns behov, istället för att vi som personal finns med i klassrummet. Väva in det dagliga arbetet i SKA-hjulet
• Utveckla bristområden, en sak i taget.
• Börja arbeta systematiskt. Planera, dokumentera och utvärdera.
• Hitta arbetsformer som sker i stunden, inte kräver mycket tid.
• Viktigt att få med eleverna i jobbet.
• Fånga in de nyanlända i detta
• Fånga in ”korridorsvandrarna”
• Trygghet för barn som har svårt att hitta något att göra på rasten.

Mål utifrån syftestexterna:

• Formuleras lokalt utifrån behov, intressen i verksamheten.
• Viktigt att bygga på förmågorna som eleverna ska utveckla
• Vi vill prata mer om dessa när vi ses nästa gång för att tänka tillsammans. Vi vill gärna sitta i mindre grupper då.

Tack för goda samtal, vi ses den 27 april på Ludvigsborgsskolan. Välkomna då!