Kategoriarkiv: Anteckningar förskoleklass

Dialogmöte i förskoleklass

Dialogmöte i förskoleklass, tema bedömningsstöd.

Info och tankar kring fortbildning:

Vi inleder med att prata om den konferens som Lärarfortbildning erbjuder nu i höst och som flera lärare i förskoleklass önskat att delta på.  Vi har tillsammans i rektorsgruppen beslutat att istället satsa på en utbildning i kommunen. Vi vill skapa en kollegial satsning där vi tar del av aktuell forskning och därigenom utvecklar vår verksamhet. Kontakt har tagits med Jönköping som erbjuder en utbildning på 15 hp som har ett innehåll som passar våra behov. Mer info kommer.

Modersmålsstöd:

Ann Nilsson, chef för modersmålsenheten berättar om modersmålsstöd i förskoleklass. Modersmålsstöd är inte undervisning i modersmålet utan ska fungera som ett stöd i det språkutvecklande arbetet. Modersmålsstöd behöver inte ges av en modersmålslärare utan ska enligt förarbetena till skollagen ske i den ordinarie undervisningen av den ordinarie personalen. Här kan man t ex ta stöd av modersmålslärarna eller använda modersmålslärare i verksamheten.

Kartläggningsmaterial i förskoleklass. Info och workshop

Alla får ta del av upptryckt material som blir obligatoriskt för huvudmannen att genomföra från och med ht 2019. Några i gruppen har prövat att använda materialet. Vi kommer att följa upp hur det fungerar i vår undervisning när vi ses den 29/11 för nästa förskoleklassdialog.

Hur gör vi med nyanlända och kartläggningsmaterialet i förskoleklass? Helen pratar med Ann Nilsson om hur vi kan tänka kring detta.

Flera lyfter svårigheten att genomföra kartläggningen i en ny grupp. Någon har testat och upplevde att det fungerade bra. Viktigt att vi under detta år funderar på hur det kan genomföras och dokumenteras. Också viktigt att återkoppla till Skolverket om de utmaningar som vi ser när vi prövar materialet. Se det som ett avcheckningsmaterial – inte något som vi jobbar igenom utan har som underlag för fortsatt undervisning i ett formativt syfte.

Samtal i grupper, samlade tankar:

Måste vi ha egna matriser – kanske kan man samla det lite lättare och inte i pappersform?  Måste vi följa tidsramen slaviskt? Hur fungerar tidsplanen? Hur identifierar  vi  eleverna som behöver utmanas? Viktigt att fånga in dem.

Vem gör vi kartläggningsmaterialet för? För elevernas del vi inte ha så bråttom utan mer över tid. Hur stora grupper ska man ha och hur skapar vi dessa grupper? Viktigt att skapa en struktur för jobbet.

Formativt syfte för att veta var eleverna befinner sig. Också viktigt för dokumentation. Att dela upp kartläggningen och använda den som en form av fördiagnos inför fortsatt jobb – formativ undervisning.

Pröva med några elever. Gediget jobb som kräver tid för både genomförande och gruppindelning. Är det en scanning som ska göras för att notera progression? Ett bra material och skönt att Skolverket har gett uppdraget som kommer från riksdagen. Ska OAS vara kvar? Det väljer man själv om man vill genomföra på sin skola i dialog med rektor och specialpedagog.

Mycket görs redan, bra att kunna ta bort en del saker för att ha ett gemensamt arbetssätt – en formativ bedömning som skapar en undervisning. Resultaten behöver följas upp på våren. Lyfter förskoleklassen som profession, kommer gynna likvärdigheten och verksamheten. Kommer bli en rutin när vi väl kommit igång med den.

Vi ses den 29/11 för att följa upp ovanstående och dela erfarenheter med varandra.

Dialogmöte i förskoleklass 2018-05-03

 

Eva Andersson och pedagogisk dokumentation

Vad är pedagogisk dokumentation för oss?

  • Som ett verktyg – följa upp och ta det vidare.
  • Individuellt och i grupp
  • Tydliggör och synliggör
  • Att hjälpa fram de förmågor som eleverna behöver utveckla.
  • Att synliggöra det egna arbetet som pedagog för att kunna utveckla verksamheten.
  • Hur hittar vi barns intresse? Att starta i barnen.

Målrelationellt eller målrationellt? Förskolan har ett starkt krav på att jobba målrelationellt – något som vi också har i grundskolan utifrån läroplanen. Det handlar om att hitta ”barnets begär” att se vad barnet tittar på. Den pedagogiska dokumentationen gör att man kommer nära barnen. Allt i våra bedömningar måste ställas i relation till… Hur påverkar miljö och material det som sker?

Pedagogisk plattform i Västerviks kommun

Har förskolan tagit fram under 3 år i kommunen för att skapa en likvärdig förskola. Hur kan man organisera för en lärande organisation? Mötet är centralt. Alla ska jobba med pedagogisk dokumentation. Projekterande arbetssätt – för att komma på djupet i arbetet och att vara i en process med barnen.  Miljö och material – ett mer ostrukturerat material. Här använder man Stenhamravillan och spillmaterial. Dokumentationen kan användas som underlag för att bedöma verksamhetens kvalitet.

  • Undervisningsform – tematiskt och projekterande arbetssätt
  • Miljö och material
  • Relationellt

Eva beskriver hur man arbetar med plattformen och visionen kring hur den pedagogiska dokumentationen ska se ut när det ”är färdigt”.

Vad kan vi tänka att vi kan ta med oss till förskoleklassen utifrån det Eva beskrivit?

  • Önskan om mer tid till samtal/pedagogiska samtal i arbetsgruppen. Att försöka hantera sin tid så att man använder den klokt. Att skapa strukturer för att hitta tid och för att använda tiden effektivt sätt.
  • Kill your darlings – utifrån barngruppen och det som just den gruppen behöver och vill lära.
  • Reflektionstid är viktigt.
  • Koppling till förskolan – skolan och hinna reflektera. Inte vara en ö utan också vara en del av helheten.
  • Vad är det som blir viktigt att ta reda på om barnen. Kan barnen berätta vilka de är och var de kommer ifrån. Att samtala med barnen om hur de tycker att man ska starta upp en grupp.
  • Att låta barnen i förskoleklass vara med och välkomna de nya eleverna i förskoleklass.
  • Att hitta sätt till kollegiala samtal, IRL och digitalt, det finns många olika sätt – det gäller att hitta vägar till detta som fungerar utifrån våra olika förutsättningar.

Avtal för förskoleklass

Vi pratar om avtalet för förskollärare i förskoleklass och att det i dagsläget inte finns tankar på att göra ett lokalt avtal i Västervik. Vi avvaktar Lärarförbundet och SKL och ser hur man går vidare nationellt. Det finns säkert anledning att återkomma till frågan senare. Ewa kommer bjuda in lärarförbundet till en träff under hösten, då kan det finnas möjlighet att ha ett fackligt möte för de som önskar i anslutning till dialogmötet.

FÖRSKOLEKLASSDIALOG 2017-11-30

Vi inleder med en genomgång av vad som är nytt i vår läroplans första kapitel och vad Skolverket menar med digitalisering. På följande film finns detta sammanfattat:

Fyra aspekter av digitalisering:

  • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället. (Här är det viktigt för oss att också förmedla detta till föräldrar – hur vi jobbar med källkritik och vad som man vill och kan dela)
  • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  • Kunna lösa problem och omsätta idéer till handling.

 

Varför är det så viktigt för oss att kunna programmera?

  • Likvärdighetsperspektiv
  • Demokratiperspektivet
  • Att förstår det samhälle vi lever i.

Digitalisering; Hur? Aldrig bli ett självändamål i sig!

Baklängesplanering av undervisning:

  • Syfte?
  • Vad ska eleverna lära sig?
  • Hur ska de lära sig?
  • Hur kan digitala verktyg stödja det som eleverna ska lära sig?

Språkutvecklande arbetssätt

  • Alltid i ett sammanhang inom det område man arbetar i.
  • Interaktion mellan barnet/eleverna i lärandet.
  • Språklig stöttning och stödstrukturer.

Att tänka på:

  • Att ta små steg
  • En sak i taget
  • Prova sig fram

Att jobba i book creator

https://www.youtube.com/watch?v=TE5DTD87-IE  https://bookcreator.com/  (Här finns  tutorials kring hur man gör detta. Källan är inte granskad utan ett exempel på de som finns på nätet). Alla grupper skapade små böcker som visades upp. Böckerna anknöt till sådant som är på gång i våra verksamheter, men också om annat.

Vi berättade om de lektionsplaneringar vi genomfört

Våra elever har fått ta del av många spännande lektionsplaneringar kring rim, ramsor kopplat till språkutvecklande arbete. Genomgående i de berättelser vi fick ta del av var att eleverna upplevde lektionerna som väldigt roliga. Projekten växte och tog nya vägar utifrån elevernas intresse och nyfikenhet. Arbetssättet kändes relevant och det kommer att komma tillbaka i våra klassrum.

Till nästa träff

Vi provar att göra en bok i book creator utifrån det syfte vi har och vilket lärandemål vi jobbar mot med våra elever och redovisar böckerna när vi ses. Vi kopplar böckernas innehåll till språkutvecklande arbete (men andra områden fungerar såklart om det är det vi har i fokus just då) och visar dem för varandra. Syfte och vad ska eleverna lära. Vill man ha hjälp i arbetet får man gärna kontakta Lotta Skiöld som visade hur man gör en bok för oss.

Stort tack för en inspirerande eftermiddag!

Minnesanteckningar från dialogmöte i förskoleklass 20170330

Vi inleder med film – Skolverkets info kring nya kapitlen i Lgr 11. Föreläsningen vänder sig till rektor och beskriver vad som är nytt i kapitel 3 och 4 samt 2.5 som handlar om övergångar och samverkan.

Det nya kapitlet i Lgr 11 innehåller syfte och centralt innehåll för förskoleklass. I förskoleklass finns det inte några kunskapskrav. Läroplanens första och andra kapitel ska, tillsammans med kapitel 3 ligga till grund för undervisningens planering. Förskoleklassen ska förbereda för fortsatt utbildning och ska bidra till att eleverna får en kontinuitet i sitt lärande.

Syftet tar sin utgångspunkt i det som lyfts i skollagen. Här beskrivs den helhetssyn vi ska ha på eleverna och det förhållningssätt som ska prägla förskoleklassen.

Det centrala innehåller beskriver vad som ska behandlas i förskoleklass. Dessa delar måste inte planeras var och ett för sig – de kan med fördel sammanföras i teman. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas intressen och förkunskaper.

Övergång och samverkan – vikten av förtroendefull samverkan är viktig för sammanhang, kontinuitet och progression i utbildningen.

Lärarförbundet – filmad kort föreläsning som tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan: http://www.lararkanalen.se/pedagogisk-miljo-i-tanke-och-handling-ett-samtal. Barnperspektiv, kunskapssyn och miljöns betydelse. Hur tänker vi att barn lär och hur tänker vi att kunskap byggs?

Miljön som den tredje pedagogen – att få syn på barnens förståelse genom material och miljö. Vi måste släppa in barnen – det är risk att det blir rörigt – men vi måste gilla det menar föreläsaren. Att ge barn ansvar – att låta barnen vara en del av den och inte ta alla beslut över deras huvuden.

Samtal i grupper kring syftestexten:

Mycket bra saker, lokalerna kan sätta hinder. Lärmiljöer – vad kan vi påverka och vad kan vi inte påverka… Mycket tid till planering behövs för uppdraget.

Lätt att hamna i det centrala innehållet – vad innebär det här för oss och hur hänger det ihop med skolan?

 

Framåt:

Vi vill fortsätta träffas – samtalen är väldigt viktiga! Mycket text, vi vill fördjupa oss mer. Att återkomma till den och samtala med andra förskollärare – att få träffas. Kanske måste bli mer konkret, vad gör vi på dagarna? och hur kan vi koppla det till läroplanen. Lyfta ett område ur det centrala innehållet vid varje tillfälle är något som känns som en bra idé inledningsvis.

Stort tack för intressanta samtal.

 

Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleklass

Tillsammans har vi arbetat med kvalitetsarbetet i förskoleklass sedan 2014. Ett roligt och stimulerande arbete där vi tillsammans har samtalat om möjligheter och utmaningar. I bilden nedan finns vårt systematiska kvalitetsarbete sammanfattat. Våra samtal, enkäter och varje skolas kvalitetsarbete har kokats ner i bilden. Under våren 2017 fortsätter vi vårt arbete för att tillsammans utveckla vårt arbete i förskoleklass.

SKA förskoleklass

Minnesanteckningar från förskoleklassdialogen 13 oktober

890Minnesanteckningar förskoleklass 2016-10-13

Vi inledde med en genomgång av det obligatoriska kartläggningsmaterialet för åk 1 – Det är viktigt för oss att veta vart vi är på väg.

Därefter samlades vi i grupper och samtalade om:

Hur ser undervisningen ut med koppling till att kommunicera i tal och skrift för olika syften och sammanhang när vi är i mål – när undervisningen inte kan bli bättre?

Grupperna sammanfattade det så här:

En vision där vi har elever som tycker att skolan är rolig och föräldrar som tycker att skolan är viktig. Lokaler för förskoleklassen, bygglek, rörelse, språklek – material som bjuder in – en lärandemiljö som skapar förutsättningar för lärande. Marknadsföra förskoleklassen för alla – både föräldrar och politiker behöver få kunskap om uppdraget. Rena tjänster där man jobbar som förskoleklasslärare. Ungar som börjat knäcka läskoden, jag kan – lgr 11 kapitel 1 & 2; värdegrunden är på plats. Ordförrådet utvecklas aktivt och varje elev utmanas på individnivå. Samarbete förskola och skola – vikten av samverkan. Fortbildning – ny forskning – för att kunna vara på topp.

Många olika verktyg, tillgänglig IKT när det behövs – appar och datorer – alla elever utmanas på sin nivå och goda förutsättningar finns. Anpassade lekmiljöer – teman och miljöer, viktigt att inte tappa leken, det handlar om att skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Vi jobbar mycket med rörelse och motorik, alla får vara med. Arbete i små grupper där samtalet är i fokus, många olika texter och böcker för att skapa variation – avsändare och mottagare.

Stor spridning på barnen där alla ska få utvecklas i livet. Att jobba i smågrupper där vuxna finns för alla, lekfull undervisning. Ett gott klimat, lyhörda pedagoger som tar tillvara på det barnen är nyfikna på. Lärande i alla skeden. IKT-verktyg . Ramar men flexibelt. God kommunikation vid överlämningar så att vi lär av varandra – så att inte skolan blir ett väntrum.

Kompetensutveckling för att kunna undervisa alla elever. Hitta former för att ge alla elever det de behöver.

Förskoleklassen har ett stort och viktigt uppdrag i att skapa en trygg och fungerande grupp inför fortsatt skolgång. Läsa och skriva är inte ett individuellt mål – tillsammansskrivandet skapar förutsättningar för alla elever på sin nivå. Alla känner att man är med – skapar goda förutsättningar för alla genom kollektivt lärande.

Samtalen pendlade mellan högt och lågt – och vi var rörande överens om att förskoleklassen är ett viktigt år för våra elever. Nästa gång vi ses funderar vi vidare på hur vi kan utveckla våra verksamheter så att de blir ännu bättre!

 

Välkommen på dialogmöte i förskoleklass

br09

Så är det då dags för oss att ses i nätverket kring förskoleklass. Vårt kapitel, kapitel 3 är nu beslutat och finns med i Lgr 11. Det känns gott!

Årets nätverk kommer att ha det nya kapitlet i fokus – med koppling till syfte och centralt innehåll som finns formulerade i detta. Inför vår första träff den 13 oktober 14.00 – 16.00 i Tjustsalen på Kommunhuset vill vi att ni läser kapitel 3 i Lgr 11.

Med utgångspunkt i vårens samtal där vi samtalade kring vikten av att veta vart eleverna är på väg kommer den här träffen har fokus på följande långsiktiga syftesmål:

”Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för olika syften.”

Vi kommer tillsammans titta på bedömningsstödet för åk 1 i läsning och fundera på hur vi arbetar i förskoleklassen utifrån vårt uppdrag med koppling till detta.

Utifrån dessa tankar kommer vi att formulera en målbild över hur undervisningen ser ut när vi kommit så långt det är möjligt:

Hur ser det ut när vi är i mål utifrån Lgr 11 och visionen Kompetens för livet. Lust att lära, rätt att lyckas?

Prata med din rektor som har mer information kring träffen.

 

Varmt välkommen med din anmälan senast den 10 oktober till ewa.myhren@vastervik.se

 

Hälsningar Magnus Bengtsson och Ewa Myhrén

Minnesanteckningar från dialogmöte i förskoleklass 2016-06-02

Var är vi och vart är vi på väg?

Regeringsuppdraget och det nu beslutade kapitlet i läroplanen, kapitel 3 ligger till grund för våra samtal.

Förskoleklass får nu ett eget läroplanskapitel där syfte och centralt innehåll kopplas till vårt uppdrag. Ett uppdrag som förtydligas och som gör att vi går från en relativt fri tolkning till ett ska då läroplanen är en förordning.

Kapitlet är ännu inte publicerat utan kommer att läggas ut på Skolverkets hemsida så snart det är klart. Staten har dock aviserat att man har gått på Skolverkets förslag och vi tänker att det kommer att likna förslaget i mångt och mycket.

Syftestexten tydliggör undervisningens ansvar för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som anges. Den sammanfattas med en text som behandlar vilka förmågor eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Det centrala innehållet anger vilket innehåll som ska behandlas i undervisningen över tid.

Det är viktigt att vi läser kapitel 1 och 2 kopplat till kapitel 3. De mål som finns i andra kapitlet gäller också för förskoleklass i tillämpliga delar. Viktigt att tänka på är också att Skollagens skrivning gäller i förskoleklass också, även om det inte skrivs fram så tydligt. Undervisningen som målstyrd process lyfts också fram i och med det nya kapitlet.

Gruppvisa samtal med kapitel 1, 2 & 3 i fokus:

Alla har läst förslaget och vi har jobbat med det vid flera tillfällen. Bekräftar och synliggör det vi gör redan idag. Att få med allt under ett läsår kan ske genom tematiskt arbetssätt, något som också lyfts i läroplanen. Mattelyftet har skapat en större medvetenhet och lagt ett större vikt vid de förmågorna för de som gått det.

Några har gått läslyftet och andra har deltagit i mattelyftet, båda dessa lyft har varit värdefulla. Några skulle vilja gå lyften och tänker att det skulle utveckla verksamheten. De som gått lyft mot förskoleklass är väldigt nöjda. Det kollegiala lärandet och samverkan med andra stadier är väldigt givande. Man lär så mycket av varandra genom detta och får en ökad förståelse för de olika stadierna och vad undervisningen behandlar där.

Dokumentation är centralt och pedagogisk dokumentation kan vara ett verktyg för detta också i förskoleklass. Både i samtal med barnen men också för att utveckla verksamheten.

Bedömningsstöd och kunskapskrav för åk 1 är viktigt att ha med sig som pedagog i förskoleklassen så att man har ett fokus på vart man är på väg.

Kompetens för livet. Lust att lära, rätt att lyckas. Saker som förskoleklass jobbar mycket med. Leken är viktig och något som vi vill utveckla. Turtagning, lärandet genom lek och syftet med det vi gör. Att det är viktigt att tydliggöra för barnen vart vi är på väg – målet med koppling till kapitel 3.

Samverkan är en utmaning både då de flesta av oss får nya barngrupper varje år, men också då vi har olika planeringstid i våra avtal. Det är också en utmaning att få till en tydlig planering till hösten då alla medarbetare ännu inte är anställda. Gemensamma träffar för förskoleklass är viktigt och det nya kapitlet skapar en tydlighet för uppdraget. Den röda tråden både mot förskolan – skolan och fritidshemmet – samverkan blir en utmaning men också en möjlighet.

Det är inte en ny årskurs 1 utan det är en förskoleklass. Man får inte ”matrisifiera” förskoleklassen utan utgå från vad eleverna är nyfikna på. Förmågor som är viktigt att utveckla i förskoleklass är att: samarbeta, lyssna på andra, koncentrera sig, följa instruktioner och tro på sin förmåga att lära.

Förskoleklassen är en viktig del i vårt utbildningssystem och har alla förutsättningar att bli en bro mellan förskola och skola.