Betyg och bedömning

För att skapa en likvärdig skola i Västerviks kommun är de kollegiala samtalen kring betyg och bedömning viktiga.

Barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga och vi möter dem med höga förväntningar. Genom att följa måluppfyllelsen från årskurs 1 och hela vägen genom grundskolan kan vi på ett systematiskt sätt planera vilka utvecklingsinsatser som behövs. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever ska ges förutsättningar att prestera efter sin bästa förmåga.

Enligt Hatties forskning (som utökats sedan 2009 då Visible learning kom, omfattar nu 1200 metastudier) har det relativt nya begreppet ”collective self-efficacy” seglat upp på en första plats över vad som ger effekt på lärandet, värdet är 1.57. Collective self-efficacy kan kort beskrivas som att lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Höga förväntningar med andra ord och i linje med läs- och matematiklyftet.

Den nya listan över de tio påverkansfaktorerna som enligt Hattie har högst effektstorlek är:

  1. Collecitve self-efficacy 1,57
  2. Självskattning av betyg/elevens förväntningar 1,4
  3. Piagets program 1,28
  4. Förändringsprogram för begreppsuppfattning 1.15
  5. Respons på intervention1,07
  6. Lärarens trovärdighet 0,9
  7. Formativ bedömning0,98
  8. Videoanalys av undervisning0,88
  9. Klassrumsdiskussion0,82
  10. Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd 0,77

Mer att läsa om detta finns på Pedagog Stockholms sida om John Hattie

Vår strävan är att  de satsningar som nu görs i och med matematik- och läslyftet ska ge kommunens pedagoger möjlighet till kollegialt lärande. Även förskolelyftet och modulen kring ledarskap är viktiga delar i det kollegiala lärandet.

Hatties forskning visar också att effektstorleken för skillnader mellan pojkar och flickor är mycket liten.   Vi  uppfostrar pojkar och flickor på olika sätt, och pojkar är mindre benägna att planera i förväg till exempel skriftligt menar Hattie därför måste vi lära pojkarna att planera i förväg, eftersom skillnaderna minskar  betydligt då. Hattie menar att vi behöver undervisa om hur man planerar för ALLA elever som inte segregerar pojkar från flickor. Det här är viktigt i Västerviks kommun då vi ser att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat blir allt större. På PedagogStockholm finns mer att läsa kring undervisning och genus.

Våra satsningar 

Med utgångspunkt i visionen KOMPETENS FÖR LIVET. Lust att lära – rätt att lyckas,  Hatties forskning Synligt Lärande 2011, McKinseyrapporten 2010  (här finns delar av den utgivna av Sveriges elevkårer och Lärarförbundet),  SKL:s framgångsrika skolkommuner och våra identifierade utvecklingsområden, bland annat utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2013/14 arbetar vi på flera nivåer för att öka våra elevers måluppfyllelse.

Ledningen för verksamheten sker i nära dialog med både nämnd och rektorer. Vi har höga förväntningar på alla som finns i våra verksamheter och vi satsar på kompetensutveckling av alla pedagoger från F-9 i matematik- och läslyftet. Det kollegiala lärandet är i centrum, och rektors höga förväntningar och delaktighet i de pedagogiska processerna är central.

ska bild

Vårt systematiska kvalitetsarbete följer ovanstående modell. Vi följer bland annat samtliga elevers måluppfyllelse i alla ämnen i grundskolan för att fånga upp elevers behov av anpassningar och stöd.

Läroplanen

Lgr 11 har implementerats och Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisning ligger till grund för arbetet i våra verksamheter. Det allmänna rådet finns filmatiserat nedan.

Utifrån dessa råd ska läraren följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Utgångspunkt för undervisningen är det syfte som ämnet har i skolan kopplat till det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor utifrån de kunskapskrav som finns formulerade i de olika ämnena. I kunskapskraven beskrivs de kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, hur känner vi igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Likvärdig bedömning 

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen, ska utformas så att eleverna får visa vad de kan. De ska också kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Utgångspunkt för undervisningen är det syfte som ämnet har i skolan kopplat till det centrala innehållet, beskriver det innehållet som undervisningen ska ha, och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor utifrån de kunskapskrav som finns formulerade i de olika ämnena. I kunskapskraven beskrivs de kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, hur känner vi igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Här finns kommentarmaterial för kunskapskraven i de olika ämnena samlade.

Likvärdig bedömning

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska utformas så att eleverna får visa vad de kan. De ska också kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur känner vi igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Kvalitet i bedömningar granskas utifrån tre olika aspekter:

  • Validitet– är bedömningen samt tolkningen och användandet av resultatet trovärdig. Det man bedömer måste vara det som läroplanen har som bedömningsgrund. För att underlätta för elevernas förståelse kring vad som ska bedömas kan elevexempel användas.
  • Reliabilitet– är bedömningen tillförlitlig och kan den upprepas med samma resultat. Interbedömarreliabilitet avänds för att skapa samstämmighet mellan två bedömare. Detta kan exempelvis ske genom sambedömning, avidentifiering av prov eller uppgifter och tydliga bedömningsanvisningar.
  • Allsidighet– är bedömningen av elevens kunskapsutveckling baserad på olika bedömningssituationer och perspektiv. Detta skapar också förutsättningar för en ökad likvärdighet då elever får visa vad de kan på sitt bästa sätt.

Läs mer i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Samt i Bedömningen börjar i planeringen om att använda sig av bedömningsaspekter. En bild över bedömningsaspekterna finns här

Betyg och bedömning

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper
och utvärdera undervisningen. Elevernas kunskaper bedöms utifrån nationella kunskapskrav. Det finns kunskapskrav för alla skolans ämnen och kurser. Kunskapskraven beskriver vad som krävs i olika årskurser och på gymnasial nivå för godtagbara kunskaper och för olika betyg.

Ta reda på och lär dig mer:

betyg_stockholms_stad

Pedagog Stockholms informationsmaterial om betyg.
mooc betyg och bedSkolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför i din praktik. Kursen riktar sig till dig som arbetar som lärare eller skolledare i de obligatoriska skolformerna, gymnasial utbildning och vuxenutbildningen. Kursen kommer att genomföras som ett komplement till matematik- och läslyftet under 2015/16.
Betyg – så funkar det – Pedagog Värmland och Karlstads kommun

Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en gemensam förståelse av kurs- och ämnesplanerna. För att underlätta det här arbetet tar Skolverket fram olika former av stöd som till exempel nationella prov, bedömningsstöd och kommentarmaterial till kunskapskraven. Syftet är att uppnå en likvärdig och rättvis betygssättning.

Läs Sambedömning i skolan – exempel och forskning.

Skolverkets film Sambedömning (7:00).

Länk till kommentarmaterial för kunskapskraven på Skolverkets hemsida.

Se också Tidigare betygsättning underlag för betygssättning, kom igång med betyg och att sätta betyg. Om betygssättning i åk 6.

 

Läs vidare  Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationerna på specialpedagogen.wordpress.com

Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM har mer om betyg, bedömning och funktionshinder.

 

Betygsskalan A-E

betygstrappan

Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs.

Tre filmer om betygsättning på Pedagogvarmland.se
Betygssättning – vad gäller?
Här fokuseras grundprinciperna vad gäller betygssättning och det pratas bland annat om progression, undantagsbestämmelser, blockbetyg och att vi inte sätter betyg på elever.

Hur sammanväger du bedömningar till ett betyg?
Här pratar Anna Karlefjärd bland annat om vad till övervägande del betyder i praktiken och att det inte alltid räcker med att okulärt beakta en elevs kunskapskravsprofil.

Sammanvägning till betyg i praktiken
En lärare reflekterar över vad en elevs kunnande kan sammanfattas i för betyg.

Kunskapskrav för varje ämne och kurs

Det finns kunskapskrav för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Nationellt fastställda kunskapskrav finns för godtagbara kunskaper för årskurs 3. I de årskurser och kurser där betyg sätts finns kunskapskrav för betygen A, C och E. Kunskapskraven preciserar vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Betyget F och streck ska inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux.

Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd.

Betygsstegen B och D

Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för A. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskravet för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för C.

Betygsstegen B och D grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen B och D kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.

Läs vidare i Betygskalan och betygen B och D – en handledning

Bedömning av ”till övervägande del”

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.
Läs mer Frågor och svar om betyg LÄNK http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/fragor-och-svar-om-betyg

Värdeorden

I kunskapskraven används ett antal värdeord som återfinns i flera ämnen. Ord får till stor del sin betydelse i de sammanhang de används och det är därför inte möjligt att göra generella definitioner. Skolverket har tagit fram kommentarmaterial till kunskapskraven i grundskolans ämnen. Dessa ger en bredare och djupare förståelse för hur kunskapskraven är konstruerade. De utgår från verksamma lärares bedömningar av autentiska elevexempel och beskriver hur lärare kan gå till väga för att identifiera bedömningsaspekter utifrån värdeorden.

Läs mer i Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan.
Läs mer i Skolverkets stödmaterial Bedömningsaspekter.

Rätt till kunskap och särskilt stöd

Enligt läroplanen ska skolan ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Reglerna innebär att skolan inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån utan eleven ska få ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Även elever som lätt når de lägsta kunskapskraven ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Från och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om stöd­insatser i skolan ändrats. Med anledning av detta har Skolverket reviderat de allmänna råden för arbetet med anpassningar och särskilt stöd.

Modell-för-arbetsgång_åp

Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser för­delas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Förändringar i organisationen omkring eleven kan ibland vara tillräckligt för att skapa förutsättningar för utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stöd­insatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Här spelar elevhälsan en viktig roll i arbetet att kartlägga, identifiera och vara delaktiga i den mån stödbehoven ligger utanför den ordinarie undervisningen.

 

Extra anpassningar och särskilt stöd

Extra anpassningar
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande ka­raktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stöd­insats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer som berörs av de allmänna råden, samt för fritidshemmet. 
Särskilt stöd
Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatser­nas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar.

Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskaps­målen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra an­passningar. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fort­farande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läropla­nen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpas­sas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn.

Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i alla skol­former som berörs av de här allmänna råden, förutom kommu­nal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Bestämmelserna gäller även för fritidshemmet. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumen­teras i ett åtgärdsprogram.

Läs Anna Bengtssons Är det behoven som är boven?

Ta del av Umeås åtgärdsbank.  Banken består av kortfattade åtgärdsbeskrivningar med fokus på vad som konkret kan göras i lärmiljön.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att på sikt bli delaktiga i samhället.

Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet.

Läslyftet LÄNK till sidan med läslyftet kommer ge oss verktyg för att utveckla undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå målen.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk – NCS utbildningssida

Skolverkets stödmaterial i svenska och svenska som andraspråk.

 Matematik

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Läs gärna mer i Skolverkets stödmaterial Utveckla din bedömarkompetens i  matematik .

Nationellt centrum för matematikutbildning – NCM:s hemsida